Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har delvis uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Vår verkstad vilade på tre ben. 1) Utveckla arbetsmetoder på Navigatorcentrum (NC) för att fler unga med bristfällig utbildning ska fullfölja sina studier. 2) Skapa tydliga gemensamma strukturer i kommunen för KIA. 3) Ta tillvara ungdomars tidigare erfarenheter för att minska avhopp och förhoppningsvis bidra till förändrade syn- och arbetssätt i grund- och gymnasieskolan. 1) Vi har skapat en verksamhet, permanent idag, som stöttar unga med bristfällig utbildning att ta sig vidare till studier eller arbete. Det är en 8-veckors kurs med syfte att bredda och fördjupa ungdomarnas kunskaper om utbildningar och arbetsmarknad. Det mesta upplevelsebaserat genom studiebesök, träffar med olika yrkespersoner, studie och yrkesvägledning, värderingsövningar, mm. Genom kursen löper också en röd tråd med tydligt fokus på basen, dvs. mat, sömn, aktiviteter, relationer, hälsa och glädjeämnen i livet. Som grund i vårt arbete har vi använt den pedagogiska metoden 7-TJUGO urvecklat av företaget Klippan i Borlänge. 2) Vi har skapat en tydlig kommungemensam struktur och en strategi för det kommunala aktivitetsansvaret. Det gjorde vi som ett eget projekt med en projektgrupp bestående av representanter från Barn- och utbildnings-nämnden, Socialförvaltningen, Gymnasieförbundet och Kommunlednings-förvaltningen. Här fanns också en styrgrupp med respektive förvaltnings chef. Resultatet av detta blev en, av politikerna beslutad, strategi som ständigt kommer att vara under revidering då projektgruppen fortsätter att träffas regelbundet. Vi har genom denna genomlysning bl a upptäckt ett antal "buggar" i datasystemen och vissa problem vid övergångarna. Utöver detta har KIA-arbetet på den lokala nivån, det verkställande arbetet ansvara NC för, utvecklats radikalt. De personella resurserna har utökats väsentligt, metoder för uppfölning och dokumentation strukturerats och utvecklats. Parallellt med detta har vi också deltagit i utvecklingen av dokumentations- och uppfölningssystemet UKAA i ett projekt finansierat av MUCF. 3) Däremot fick vi Inga resultat vad gäller det arbete vi skulle göra med att ta vara på tidigare elevers erfarenheter av sin skoltid. Vi gjorde förvisso ett bra intervjuunderlag och intervjuerna genomfördes av psykologstudenter från MIUN. Detta skulle sedan analyseras och rapporteras av institutionen men detta har, trots påstötningar, inte hänt.
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Har ej mätt
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Ökat mycket
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Ökat ganska mycket
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
53 personer påbörjade kursen. 44 fullföljde. Föreläget var: 6 ej avslutad grundskola. 28 ej avslutat gymnasium. 10 med fullföljt gymnasium men med annan problematik till följd av isolering hemma, mm. De flesta Direkt efter kursen gick 12 till vuxenstudier, 4 till praktik, 4 till arbete, 1 åkte som volontär, 1 åter till gymnasiet. 22 gick till gemensam planering vilket i stort betyder fortsatt planering tillsammans med coach på NC och annan samverkanspart, oftast Arbetsförmedlingen och/eller psykiatrin. Det som varit framgångsrikt kan sammanfattas i fyra områden: Hela deltagaren i fokus - Basen - Samverkan med myndigheter, organisationer, utbildningsanordnare och företag Bemötandet: - inkluderande - välkomnande - deltagarna ses som vuxna - deltagarna ses som en viktig tillgång - delaktighet för såväl deltagaren som gruppen - stark tro på deltagarens förmågor Struktur/tydlighet - fast schema som kan påverkas inom ramen - gemensamt förhållningssätt (7-TJUGOS spelplan) - samma handledare hela kursen - tydligt avslut med feedback för gruppen och den enskilde Gruppen som verktyg: - gemenskap - vara i ett meningsfullt sammanhang - lyfter varandra - saknad om borta leder till hög närvaro
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I viss utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
Inte alls
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Hos oss kan det nog starkast belysas med den förändring som skett avseende samverkan, medvetenhet, och ansvarskänslan runt KIA-frågan och hur vi har arbetat med den inom kommunen, beskrivet ovan. Generellt har det också blivit en ökad förståelse för målgruppen hos både samverkansparter och beslutsfattare. T ex att många unga har större svårigheter och att arbetet tar mycket längre tid än vad som kanske förväntas. Våra coacher fokuserar mer på utbildning och erfarenheter därav i sin kartläggning och coachning. När ungdomar går vidare till utbildning eller arbete får de vara fortsatt inskrivna på NC under minst tre månader så att coachen kan följa upp hur det går och att de får det ev stöd de är i behov av.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I stor utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I viss utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Vår målsättning var ju att utveckla Navigatorcentrums verksamhet vilket vi gjort. Det har i sin tur satt fingret på att det är viktigt att kunna erbjuda aktiviteter till målgruppen. Det har i någon omfattning påverkat våra beslutsfattare att satsa extra pengar, 10 miljoner kr/år, för att minska arbetslösheten bland unga i Östersunds kommun. Vi ansökte och fick, våren 2014, 200 000 kr från samarbetsavtalet mellan Östersunds kommun och Mittuniversitetet för att kunna göra en förstudie av NC.s verksamhet. Detta kom ur ett behov, bl a i Plug In verksta´n, att kunna värdera insatserna på NC och därmed kunna bidra till verksamhetsutveckling. Ett annat syfte var att kunna sätta in insatserna i ett nationellt och internationellt perspektiv genom kopplingen till den forskningsmiljö som Mittuniversitetet representerar. Resultatet av förstudien blev ett förslag till fortsatt utvärdering och forskning av hela konceptet NC med undergrupper som t ex KAA, unga utan gymnasieutbildning eller med funktionsnedsättningar.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
På lokal nivå: Vikten och behovet av tid med varje enskild deltagare även om de är i en gruppverksamhet. Hur lite som kan behövas för att förändra en jobbig livssituation, t ex rutiner och kunskap om sina egna styrkor. Bemötandet och att bygga relationer är det viktigaste oavsett vilken metod eller verksamhet. "Skoltrött" är alltid en omskrivning för något annat. Fråga vidare! På organisationsnivå: Att samverkan är det allra viktigaste verktyget för KIA-uppdraget men att uppdaterade register och systematik i arbetet är otroligt betydelsefulla verktyg. En ökad kunskap hos tjänstemän och politiker om KIA och om målgruppens behov. Vi har bildat en regional KIA-grupp för att försöka påverka och uppmuntra alla kommuner i länet att jobba med frågorna. Här förser vi varandra med nyheter och erfarenheter. Vi kartlägger, med hjälp av en matris som vi tagit fram, hur KIA är organiserat och var/vem som ansvarar i respektive kommun. Den har vi presenterat i olika sammanhang. Bl a för alla nämndsordföranden och chefstjänstemän inom barn- och utbildningsförvaltningarna, kommunstyrelseordförandena och -cheferna från alla länets kommuner samt Jämtlands gymnasieförbund. Det är tänkt att den framgent ska ligga på kommunernas hemsidor som en hjälp till både allmänhet och tjänstemän.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Inga förändringar men en utmaning har bestått i att vi sett att deltagarna behövt mer individuellt stöd än vi förutsett. Deras brist på uthållighet är en annan. De första 3-4 veckorna har det oftast varit en fantastisk närvaro med tanke på målgruppen. Sedan kommer en svacka och då gäller det att "hänga i", fråga efter dem och tala om att de saknas och behövs i gruppen, osv.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I stor utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I viss utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Annat, nämligen: : 
Kursen: Flerpartssamtalen med coach och andra samverkansparter som bidrar till en gemensam målbild vilket gör att alla bjuder till från sitt håll för att deltagaren ska lyckas. De första fyra veckorna handlar om att lära känna varandra, arbeta med sin egen utveckling och förhållningssätt gentemot andra. Detta följs av fyra veckor då vi tittar utåt, vad finns det för mig att kunna ta del av framförallt i utbildning och arbetsliv och vad passar just mig. Att gå från inaktivitet till aktivitet i en trygg grupp med andra leder till framtidshopp och nya nätverk/vänner.
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Lärandemiljö: Vi har lagt stor vikt vid en miljö som är icke-skola och icke-myndighet. Förutom bord och sittvänliga stolar finns en sittgrupp (soffa och fåtöljer) som bidrar till en mer informell känsla. Dessutom finns grupprum där man kan göra uppgifter i liten grupp eller enskilt. Det är helt OK att använda lokalerna vid raster eller efter dagens slut vilket gjort att många dröjer sig kvar och umgås med nyfunna vänner. Det tycker vi är bra då många ofta tappat vänner och nätverk genom att de suttit mycket hemma. Förutom en "hemlik" miljö ska det vara ordning och reda så att de med koncentrations- eller neuropsykiatriska diagnoser får det lugnare. Det blev det också genast när vi bytte från en lokal som vätte ut mot gatan till en mot baksidan. Tydlighet och så mycket "hands-on" som möjligt är också viktigt. Samverkan: Det är ju bl a våra vänner Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Landstinget och Försäkringskassan som förser kurserna med deltagare. Det förutsätter flerparts-samtal där alla strävar åt samma håll och där var och en fyller sin roll. T ex ser till att deltagaren har ekonomin för att delta i form av busskort och matpengar eller att det finns en lämplig planering efter kursen. Dessutom krävs en bra samverkan med näringslivet och utbildningsanordnare som tar emot deltagarna på studiebesök och praktikplatser. Vi har också haft elever från gymnasiet som varit på väg att hoppa av och behövt ett avbrott för att komma tillbaka. När det gäller KIA är samverkan en förutsättning vilket jag beskrivit ovan. Innovativt: Ärligt talat - det var nog längesedan det var innovativt att anordna motiverande kurser för arbetslösa ungdomar. För oss har det dock känts innovativt att pröva en, för oss, ny metod (7-TJUGO) samt att få möjlighet att utveckla tankarna och skapa en bra lärandemiljö. Strategisk påverkan: Hela det arbete vi gjorde med strategin runt KIA handlade om detta. Att få KIA-frågorna förankrade på alla plan från politiker, kommun- och förvaltningschefer till tjänstemän och medborgare. I Östersund har en ökad kännedom om målgruppen också renderat extra pengar till Navigator-centrums verksamheter.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Navigatorcentrum är sändande och mottagande organisation för europeisk volontärtjänst. Det har inneburit att vi har haft volontärer med i kursen som har anordnat aktiviteter för ungdomarna. Vi har haft volontärer från Spanien, Portugal, Estland och Bulgarien. Det ger en ytterligare dimension när man kan jämföra förhållanden och kulturer i olika europeiska länder och dessutom förstå att möjligheten att åka som volontär finns även för mig.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I viss utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I viss utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Arbetsförmedling: 
I stor utsträckning
Försäkringskassa: 
I liten utsträckning
Landsting (Region): 
I liten utsträckning
Företag : 
I stor utsträckning har företag och företagsorganisationer har tagit emot oss på studiebesök. De är alltid dessutom alltid potentiella praktikplatser. När det har passat bättre har de kommit till oss och berättat om sina verksamheter.
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Alla har bidragit på sitt sätt. Vår egen förvaltning, kommunlednings-, var och är ett stort stöd när det gäller KIA-strategin. Dels har man satt en controller på uppgiften för att leda arbetet och genom detta samt styrgruppen fick vi ett ordentligt mandat för arbetet vi gjorde och för en fortsättning. Socialförvaltningen har bidragit både i KIA-arbetet och det direkta arbetet med deltagarna i kursen samt, ofta skyndsamt, hjälpt ungdomarna med ekonomin så att de ska kunna delta i aktiviteter. Arbetsförmedlingen var medfinansiärer och vi hade /har ett nära samarbete runt deltagarna men också genom att de i grupper hållit i inslag om läget och möjligheterna på arbetsmarknaden, deltagit i övningar och diskussioner. Regionförbundet, främst genom Ewa vår regionala projektledare, har varit en ovärderlig pådrivare, samlande kraft och stöd för oss i verkstäderna. Vi har träffats regelbundet för lärandeprocesser, metodsnack, etc vilket varit fantastiskt utvecklande och som lett till nya nätverk.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Styrgruppen för vår lokala verkstad har varit den samverkansgrupp för ungdomsfrågor som bildats och utökats utifrån den projektgrupp som fanns när Navigatorcentrum bildades. Här sitter chefer från, Navigatorcentrum, Socialförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen, Arbetsmarknad och Lärande, Område integration, Lärcentrum, Arbetsförmedlingen, Jämtlands Gymnasieförbund, Försäkringskassan, Landstinget Psykiatrin och Primärvården.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Vi har alltid strävat efter att få så jämn könsfördelning som möjligt i kurserna, ändå är resultatet att vi haft dubbelt så mycket killar. När vi tittat på detta och jämfört kan vi se att det ser ut likadant på Navigatorcentrum, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen som i första hand är de som bidragit med deltagare i kurserna. Så mycket angelägnare har det då blivit att lyfta genusfrågorna i våra grupper. Detta har gjorts genom värderings- och värdegrundsövningar, storytelling, diskussioner, jämförelser, mm. Självklart har vi deltagit i de temadagar som vår regionala projektledare har anordnat.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
8-veckorskursen: Här var fokus från första stund att skapa en lokal som tilltalade målgruppen. Självklart var den helt anpassad för ev fysiska handikapp. Vi inredde lokalen med lugna färger och med möjlighet att sitta vid arbetsbord såväl som att krypa upp i ett soffhörn eller en fåtölj beroende på vad vi gjorde. Ordning och reda och så få störningsmoment som möjligt var också viktigt då vi haft förhållandevis många med fastställda eller förmodade neuropsykiatriska diagnoser. Vi har försökt att anpassa material och metoder efter deltagarna. Många korta raster under arbetspassen. Ett bra bemötande, som vi beskrivit under resultat på individnivå, är en självklar grund för att skapa en god tillgänglighet. Varje dag startar kl 9 med frukost främst för att skapa rutiner och goda vanor men också för att orken och humöret ska räcka ett tag. Det har förstås också varit uppskattat med tanke på mångas usla ekonomi. Detta har i högsta grad bidragit till att vi haft en förhållandevis bra närvaro i grupperna. När det gäller KIA och hur hitta och skapa en relation med de ungdomar som omfattas är nog den viktigaste förutsättningen att det finns ett "juste" ställe, Navigatorcentrum, med ett gott rykte att komma till. Men det handlar också om att hålla en sådan ton i material, på hemsidan, i telefon, mail och sms-kontakter och i samtal som är respektfullt och bjuder in. Ungdomarna erbjuds också möjligheter att träffas på andra, för dem, mer neutrala eller trygga ställen samt stöd i att kontakter och träffar med andra samverkanspartners.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Vi har främst varit aktiva i den regionala KIA-gruppen som också fortsatt sitt arbete efter projektslut. Det har varit/är en fantastisk källa för erfarenhetsutbyte, inspiration och kompetensutveckling. En matris med en översikt av vem, var och vad som erbjuds inom området i länets alla kommuner har vi skapat. Denna samverkan har också lett till att vi kunnat "byta" ungdomar ibland liksom att göra vissa gemensamma aktiviteter med dem. Har också deltagit i träffar för utveckling av SYV-rollen. Vi har haft stort utbyte av våra projektledarträffar som vår regionala projektledare kallat till, vilket hon gjort ofta, där forskningsresultat, rapporter och utvecklingsområden högljutt och glatt diskuterats.
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I liten utsträckning
Regionen : 
I liten utsträckning
Externa forum nationellt: 
I liten utsträckning
Media: 
I liten utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I viss utsträckning
PlugInnovation: 
I liten utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I viss utsträckning
Egen utvärdering: 
I stor utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
European Minds, John Gunnarsson, har haft några workshops med oss och också intervjuat oss. Han har varit mycket proffsig och med sina frågor och uppgifter hjälpt oss att anta ett utifrånperspektiv till vår egen lokala verkstad. Det var nyttigt och väldigt roligt! Pluginnovation: Från vår sida var förväntningarna från början väldigt höga. Vi gick liksom och väntade på "Messias", alla hade hört talas om fenomenet men ingen hade sett det, som skulle komma och hjälpa oss med svar på frågor om vad, hur och varför vi skulle mäta, jämföra, beskriva det just vi höll på med. För vår del hade vi behövt det i inledningsskedet. Överhuvudtaget hade vi ganska länge svårt att förstå vad det stora projektet Plug In förväntade sig av oss som arbetar utanför skolan. Det har dock varit inspirerande och utvecklande att arbeta i detta flernivåprojekt. Vi har haft en känsla av att vi det har funnits ett verkligt intresse av vad vi gjort och åstadkommit. Att det funnits en överbyggnad med regionen, SKL och ESF har troligen också påverkat intressenivån hos våra lokala politiker och tjänstemän. Det har också bidragit till att vi själva känt att vi varit del ett större sammanhang oavsett om vi befunnit oss på träffar med de andra projekten i Sverige eller "gnetat på hemmavid". Det påverkar absolut arbetslusten i positiv riktning.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Implementeringsarbetet behöver starta dag ett i varje projekt. Att vårt mål var att utveckla en verksamhet vi redan bedriver, Navigatorcentrum, borgade för att det arbetet blev lättare förutsatt att projektet blev lyckat. Vad som ska utvärderas behöver vara väldigt tydlig från början. Tänker att man skulle få ut mer av varje verkstad om det hade funnits en forskare, eller i varje fall en person med forskarperspektiv, knuten till de lokala verkstäderna för tydligare utvärderingar. Bra att vi fick chansen att konkretisera vår projektansökan i början och kanske hade det varit bra att få göra det igen vid något senare tillfälle för att bli ännu tydligare. I projekt, liksom i livet självt, tenderar mål att bli tydligare vartefter utveckling sker. Den regionala gruppen, som hade perspektiv både i och utanför skolan, blev ett viktigt nätverk. Vårt samarbete och våra många träffar ledde till ovärderlig kunskap. Medfinansieringen kan vara klurig om man inte hittar människor med ett genuint intresse av projektet. De bör vara väl förankrade i projektidéerna.
Annat: 
I samband med att vi kartlagt och gjort KIA-matrisen blev vi inbjudna att presentera den och beskriva KIA-läget i länet på regionala träffar för chefstjänstemän och politiker på hög nivå samt i Gymnasieförbundets presidium.
Workshop: 
Utveckling av Navigatorcentrum

Relaterat projektverkstad