Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har helt uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Mål angående deltagare var 32 personer, vi har haft 34 personer. Målet var en jämn könsfördelning, vi har haft 15 tjejer och 19 killar. Målet var att analysera deltagarnas orsaker till avbrott- detta har gjorts genom individuella intervjuer med varje kursdeltagare. Tyvärr har vi inte fört informationen vidare från projektet till personal/rektorer etc. Det finns inplanerat under hösten 2014 att föra kunskapen vidare till rektorer/pedagoger inom grundskolan i Krokoms kommun. I länets projektgrupp har det förts en kontinuerlig dialog kring hur fler ungdomar ska kunna slutföra gymnasiet. Målet var att öka deltagarnas kunskap kring jämställdhet samt att välja aktiviteter/besök som beaktar kvinnligt och manligt. Målet är uppnått då vi i alla kurser har haft många aktiviteter utifrån jämställdhet. Vi har i en enkät frågat varje deltagare om de ökat sin kunskap om jämställdhet och vi kan se att deltagarna upplever sig kunna mer om jämställdhet. Att båda könen erbjuds lika mängd resurser- vi har mätt taltid och i vilken utsträckning tjejer och killar tar ordet i en utav kurserna (gjordes genom en 4 R analys). En 4 R analys används för att få syn på hur resurser fördelas mellan könen. Mätningen gjorde oss kursledare mer medvetna om hur deltagarna tar plats i gruppen. Vi har även försökt fördela ordet jämnt mellan deltagarna. Med detta inte sagt att vi kan garantera att båda könen fått lika mängd resurser. Varje kurs präglas av hög tillgänglighet- vi har inte gjort en fysisk besiktning av lokalerna då ingen deltagare har haft rörelsehinder. Deltagarna har svarat på frågor i slutet av kursen kring hur de upplever att gruppens storlek passat dem samt om materialet som vi använt har passat dem. Vi kan se att vi får strax över 4 poäng (av 5 möjliga). Så av de två aspekter av tillgänglighet som vi mätt så anser vi att vi uppnått målet gott och väl. - att kursdeltagarna känner sig väl bemötta. Deltagarna har svarat på frågor i slutet av kursen kring hur de upplever bemötandet från kursledarna. Här har kursens deltagare svarat 5 av 5 möjliga. Det är vi mycket nöjda med!
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Ökat mycket
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Ökat ganska mycket
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
Hälsa Har mätt hur de skattar sin hälsa på följande områden: fysisk hälsa, kost, psykisk hälsa, personlig utveckling och sömn. De har fyllt i skattningen i början av kursen samt i slutet av kursen. Man kan se att störst förbättring har det blivit på deras psykiska hälsa, personliga utveckling samt på sömnen.
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I viss utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I liten utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Ökad samverkan mellan förvaltningar inom kommunen och mellan kommunerna i länet. Höjd kompetensnivå hos projektmedarbetare Ökad kvalité i vuxvägledning Rutinerna för KIA har förbättrats Kunskapen kring målgruppen och dess behov har ökat hos beslutsfattare Vikten av snabb kontakt för KIA-ungdomar Samverkan mellan myndigheter är nyckeln för en lyckad process för ungdomarna
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I liten utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I viss utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I liten utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Regionala KIA-gruppen har byggts upp och verkat under projektet och ska fortsatt finnas kvar efter Plug In.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Ökad kunskap om målgruppen Ökad förmåga att hitta individuella lösningar för fortsatta studier Insatser som bryter passivitet är något målgruppen mår gott av samt efterfrågar Vikten av att samverka med flera olika aktörer runt varje individ. Samlokalisering med Lärcentrum har varit positiv. Deltagarna är i behov av mycket tid från verksamheten/projektet. Vikten av ett bra bemötande mellan kursledare och deltagare. Att det är av stor vikt hur man anordnar aktiviteter för att de ska vara så tillgängliga som möjligt för deltagarna. Att orsaken till avhopp är högst individuell.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Orienteringskursen förändrades från fem dagar per vecka till 3 dagar i veckan för att öka kvalitén på de aktiviteter som genomförs och för att deltagarantalet minskade. Det har varit en utmaning att utforma lämpliga hemuppgifter för de två dagar som vi inte haft gruppaktiviteter. Det var även en utmaning att få dem att göra hemuppgifterna. Den övre åldersgränsen i målgruppen förändrades också. Från början hade vi 16-25 år och efter halva tiden så utökades den övre gränsen till 30 år. Utmaningar har t ex varit att hitta metoder att förändra attityder till arbete och studier, en del deltagare hade behövt ännu längre process för att göra synvändor. En utmaning är att få en hög närvaro bland kursens deltagare. Detta är exempelvis viktigt vid studiebesök på företag/skolor. Våra grupper har innehållt 6-10 deltagare. En utmaning är att utforma övningar/aktiviteter som passar alla i gruppen då de befinner sig på olika nivåer och har många olika erfarenheter och svårigheter.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I stor utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I liten utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I liten utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I viss utsträckning
Annat, nämligen: : 
Helhetssyn på individernas problematik och möjligheter att ta sig vidare till nästa steg. Aktiviterna har innehållit lärande både för arbetslivet men även för att förstå samhället bättre. Dagliga aktiviteter (tid) Fokus på det som fungerar hos individerna. Bemötandet från personalen Neutral mötesplats. Många övningar som innehållit diskussioner och undervisning
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Lärandemiljö- vi har använt oss mycket av att lära sig saker genom att göra. Exempelvis har vi inte pratat så mycket kost utan lagat näringsriktig mat, besökt företag för att ta reda på hur de tänker kring behov framöver, besökt skolor för att se hur det är att läsa hos dem etc. Våra lokaler har varit "skollika" men vi har möblerat dem som mer vuxenliknande kontorsliknande lokaler. Vi har använt oss mycket av diskussioner, filmer etc för att lära sig nya saker. Samverkan- kurserna erbjuds till deltagarna via våra olika samarbetspartners (Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Socialtjänst och Landsting). Myndigheterna har sedan följt den person de motiverat till kursen både under och ev efter att kursen var slut. Myndigheterna släpper bara deltagaren om den inte behöver finnas kvar efter att deltagaren slutat kursen. Kursen är som en insats både ifrån FK, Soc och AF. Innovativ verksamhet- att hålla gruppverksamhet för ungdomar för att motivera och stärka dem inför arbetsmarknaden är säkerligen ingen innovativ idé. Krokoms profil för gruppverksamheten har varit det stora inslaget av studie- och yrkesvägledning, företagsbesöken och samarbetet med en folkhögskola. Innovativa profiler som vi tror skapat en varierad och upplevelsefylld tid för deltagarna. Deltagarna har fått se och "känna på" vad som finns i Jämtland och hur de kan ta sig dit. Strategisk påverkan- Genom att deltagarna gjort hälsoskattningar både i början och i slutet av kursen så har vi kunnat visa på hur målgruppen mått när de började samt vilken förändring de haft under dessa 10 veckor. Att vi varit ute på skolor och företag har säkerligen bidragit till att främst företag får möta några av de ungdomar som hamnat i utanförskap och där de kan göra en insats genom att välkomna dem till sitt företag. När man mött några av dem så blir det troligtvis mindre skrämmande.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Inte i någon större utsträckning eftersom det transnationella har varit mer inom skolans verksamhet.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I viss utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I stor utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Arbetsförmedling: 
I viss utsträckning
Försäkringskassa: 
I liten utsträckning
Landsting (Region): 
I liten utsträckning
Företag : 
Många företag i Krokoms och Östersunds kommun har ställt upp med att ta emot oss på studiebesök.
Annat alternativ: 
Många skolor i länet har ställt upp och visat sina verksamheter för projektets deltagare. Att utveckla samverkan med folkhögskolor var ett mål för Jämtlands Plug In. Vi har haft ett nära samarbete med både Birka och Hållands Folkhögskola.
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Kommunen egen förvaltning har haft 75 % medfinansiering från socialtjänsten. Socialsekreterarna har motiverat och gett deltagare förutsättningar att komma till kursen samt följt upp och i vissa fall återtagit ansvaret för deltagarna efter avslutad kurs. De har ökat sin kunskap kring vikten av att fråga personer om deras skolgång samt vikten av att ha slutfört gymnasiet för att ha goda förutsättningar på arbetsmarknaden. De två studie- och yrkesvägledare som medfinansierat projektet med 40% har varit kopplade till barn- och utbildningsförvaltningen samt till Lärcentrum inom kommunen. De har varit mycket deltaktiga i att anordna aktivieter inom kurserna vi haft. Nyhedens skola har varit mycket behjälplig med att låna ut sina lokaler för våra aktiviteter med ungdomarna. Arbetsförmedlingen har i inledningen medfinansierat i projektet. Men även när medfinansieringen upphörde så har handläggarna varit viktiga i att motivera deltagare till att gå kurserna, följt upp deras utveckling samt i vissa fall återtagit ansvaret för personerna efter avslutad kurs. Projektet har varit något som handläggarna har kunnat erbjuda till sina arbetssökanden. Regionförbundet har varit mycket involverade i projektsamverkan, kring ekonomin samt att förmedla kunskap. De har även informerat primärkommunala nämnden.
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Mycket väl
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
10% Studie- och yrkesvägledare 30 % Studie- och yrkesvägledare 90% Projektledare 10% Enhetschef arbetsmarknadsenheten (behörig företrädare)
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Vi har inte haft en lokal styrgrupp.
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Vi har inte haft någon lokal referensgrupp.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Insatser för att synliggöra arbetssätt- kopplat till jämställdhet: Har gjort en 4 R analys av taltid och "skänkt tid till projektet". När vi mätte taltid för kursdeltagarna i en av våra kurser så fann vi att killar respektive tjejer tog ordet i ungefär samma utsträckning. När vi tittade på om det var flest kvinnor eller män (föreläsare, företagare etc) som skänkt tid till aktiviteter vi haft i kurserna så såg vi att det var övervägande kvinnor som skänkt tid. Insatser för målgruppen kopplat till jämställhetsintegrering: Har informerat deltagarna om Sveriges jämställdhetsmål. Gjort olika värderingsövningar med ungdomarna kring jämställdhet. Har besök både kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser, tittat på filmer där kvinnor resp män valt yrken som inte traditionellt är vanliga för deras kön.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Material som passar dem som har läs- och skrivsvårigheter Haft gruppträffar med en specialpedagog för att deltagarna ska lära sig mer om hur de lär in. Haft en "lagom stor" grupp (utifrån social tillgänglighet) Haft korta arbetspass med rast mellan (för de som har svårt att koncentrera sig under lång tid) Anpassat tider efter deltagarnas möjligheter att ta sig till och från kursen Använt flera olika sätt att föra ut information (bild, ljud, text och diskussioner) Använt ett tydligt sätt att kommunicera och att förtydliga uppgifter. För personer som haft sociala/psykiska svårigheter har vi försökt öka deras förmåga att ta plats i gruppen i den takt de förmått.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Regionala prioriteringar Jämtland: Utveckla syv-rollen- Krokom har delvis medverkat i de träffar som varit. Informationsansvaret- Här har vi utvecklat det kommunal informationsansvaret i Krokom samt deltagit aktivt i den länsgrupp som utvecklats under Plug in projektet. Länsgruppen har arbetat med att förankra Kia i alla kommuner, utveckla insatser för målgruppen, skapat samsyn mellan kommunerna och nyttjat varandras kunnande. Erfarenhet och kompetensutveckling- Det har genomsyrat hela länets arbete med Plug In. På våra projektledarträffar har nya forskningsresultat och rapporter diskuterats, utvecklingsområden diskuterats och praktiska tips delgetts. Medverkat på en rad föreläsningar där plug in varit med och anordnat. Regionala KIA gruppen är också ett forum för erfarenhet och kompetensutveckling. Flexibla utbildningsstrukturer- Här har vi genom god samverkan i länet lyckats lösa upp stuprörstänkande och hittat lämpliga studievägar för några enskilda individer. Främst i inledningen av projektet var detta i fokus. Allt eftersom projektet fortskred blev det inte lika lätt att göra individuella anpassningar som gick lite utanför ordinarie plan. Samverkan- Deltagit aktivt i de regionala projektledarträffarna, utvecklat en god samverkan främst med Östersund och Berg som har arbetat mot samma målgrupp,
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
Inte alls
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I liten utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I viss utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
Inte alls
Regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum inom regionen : 
Inte alls
Externa forum nationellt: 
Inte alls
Media: 
I viss utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I liten utsträckning
PlugInnovation: 
I viss utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I viss utsträckning
Egen utvärdering: 
I viss utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
SKL har skött de övergripande projektfrågorna samt haft direktkontakt med viktiga aktörer på central nivå där de lokala projektverkstädernas erfarenheter kan lyftas. Att ha direktkontakt med SKL har gjort att vi haft en uppdaterad kunskap kring de aktuella frågorna som vi sedan kan ta med oss till vår egen kommun. Informationen mellan de tre nivåerna i projektet har fungerat bra. En god samverkan har bildats mellan de tre nivåerna vilket gjort att vi fått en "vi-känsla" i projektet som sådant. Plug Innovation kom in lite senare i projektet än kommunernas verkstäder. I Krokom fick vi möjligheten att bli djupintervjuade av Plug Innovation. Vi ser med förväntan fram emot den sammanställning vi snart ska få. Att få feedback på metoden från en forskare som är påläst i ämnet ger mycket! Vid djupintervjutillfället så passade vi på att både politiker och chefer som har koppling till projektet fick träffa Plug Innovation för att ge dem kunskap och motiv till att driva en liknande verksamhet efter projektet. European Minds har vid några tillfällen haft workshops med oss i länet. De få kontakter vi haft med dem har varit givande. De har upplevts kompetenta och proffsiga.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Tips: Att projektet är väl förankrat i de verksamheter som det verkar i. Att ha rutiner för hur information om hur projektet framskrider ska spridas. Att noga planera in aktiviteter för att påverka strukturen, annars är det lätt att deltagarna får all tid. Vad har gått bra? - bra kontakter med andra aktörer - ett stort engagemang i att arbeta med målgruppen hos dem som jobbat med projektet - en god samverkan i länet har bidragit till att man kunnat dra nytta av varandras praktiska samt teoretiska kunnande. - samlokalisering med Lärcentrum var lyckat för att naturligt lotsa in ungdomarna i vuxenstudier. Vad har gått mindre bra? - chefsbyte under projektets gång har delvis påverkat projektets genomförande och arbete för implementering. - en ovana vid att arbeta med grupper samt även med projekt medförde att det tog ett bra tag innan arbetssätt och rutiner hade satt sig. En lärdom är då att mer grundligt sätta sig in i det arbete som ett projekt innebär.
Annat: 
Ansvarig företrädare för projektet har rapporterat till ledningsgruppen inom Individ- och familjeomsorgen om det funnits anledning att informera dem. Det har inte funnits någon lokal styrgrupp för projektet. Om det funnits så hade det gett mycket större spridning av Plug In i Krokoms fortskridande. En sådan styrgrupp bör ha varit med direkt från projektsstart. En lärdom vi gjort är att mer tid bör ha lagts på de strukturella frågorna. Har varit lätt att få en av de lokala tidningarna att skriva om projektet, viket de gjort två gånger. Kommunen har lagt ut på första sidan på hemsidan varje gång det börjat en ny kurs.
Workshop: 
Utveckling av KIA verksamhet

Relaterat projektverkstad