Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har överträffat målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Som medel för att uppnå samverkan har vi tillsammans utarbetat en handlingsplan och en metodhandbok för KIA-arbetet. Det har utmynnat i att vi når fler ungdomar inom målgruppen. Vi får kontakt med fler på våra listor och av dem är det också många som inte är i behov av hjälp. Vi har på så sätt erhållit en ökad kunskap om vad ungdomar i målgruppen gör. Vi har också uppnått en utökad samverkan med de aktörer som erbjuder aktiviteter eller utbildning för ungdomar i allmänhet och målgruppens ungdomar i synnerhet
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Har ej mätt
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Ökat mycket
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Ökat ganska mycket
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
Fler ungdomar blir kontaktade av uppföljningsansvariga eller av uppföljningsenheten och kommer på så sätt ett steg närmare samhället. Personalen har exempelvis haft kontakt med de som är internerade, på sjukhus eller bedriver utlandsstudier. En gynnsam effekt av detta är att personalen sedan är förberedd och kan möta upp när ungdomen återvänder till kommunen. Ungdomarna ur målgruppen har utnyttjat resursen studie- och yrkesvägledning i större utsträckning än tidigare och antalet besök har under projektets gång ökat. Framförallt så har antalet ungdomar ur målgruppen som kontaktat studie- och yrkesvägledningen ökat mellan projektets första och andra år. De uppföljningsansvariga i stadsdelarna har utvecklat och etablerat för målgruppen gynnsamma ”kontaktvägar” till kommunens studie- och yrkesvägledning, vilket gör att Göteborg som stad blivit mindre.
En ökad kompetens bland er personal?: 
I stor utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
Vet ej
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I stor utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Erhållna kunskaper: Att KIA-arbetet består i mycket långsamma processer och att det gäller att ha tålamod och att aldrig ge upp. Att ta hjälp av varandra. Att arbetet är mycket komplext, tar mycket tid och många gånger kräver expertkompetens. Förändringar av attityder: Att ungdomsgruppen är viktig för Göteborg som stad och att vårt samhälle skall vara sådant att alla får plats. Personalen har blivit stoltare över sitt uppdrag och tillskriver de en större betydelse. Arbetet har blivit synligt som något att vara stolt över. Riktlinjer och arbetsrutiner: Det har skapats ett kontaktnät över Göteborg. Fler vet vart man skall vända sig om man är eller möten en ungdom ur målgruppen. Metodhandboken underlättar men kontaktnätet finns även utan den. Det är viktigt att hålla metodhandboken ”levande”. Behovet av en gemensam arbetsplats och av att gemensamt träffas har ökat under projektets gång. Personalen vill och känner behov av att samverka. De har utarbetat gemensamma informationsfoldrar och arbetet med att utforma en gemensam hemsida har påbörjats. Nätverksmötena har utvecklats till forum där de professionella byter information och erfarenheter både mellan förvaltningar, men också mellan olika aktiviteter. Det gör att den unge individen, istället för aktiviteten, i högre grad än tidigare hamnat i fokus på nätverksmötena.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I stor utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I stor utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Projektet har utarbetat en handlingsplan och en metodhandbok för arbetet med KIA. Det har bidragit till en ökad förståelse för arbetets komplexitet bland tjänstemän på struktur, organisations- och verksamhetsnivånivå. I projektets arbete har det också skapats olika typer av möten som genom sin struktur ytterligare bidragit till utvecklings- och förbättringsarbetet av KIA-uppdraget. Idag är arbetet strukturerat runt följande typ av möten: (i) Samordningsgruppen- Där träffas avdelningschef/områdeschef/enhetschef från Utbildningsförvaltningen, Stadsledningskontoret, Social resursförvaltning, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningsförvaltningen, Vägledningsenheten samt sektorschefer från Stadsdelsförvaltningarna (ex. avdelning Individ och familjeomsorg, Utbildning, Kultur och fritid). Gruppen diskuterar och formulerar uppdrag för uppföljningsarbetet ur ett hela staden perspektiv. (ii) Stora nätverksmöten – Där träffas alla som aktivt arbetar med målgruppen. Det gäller både stadsdelarnas uppföljningsansvariga, personal från utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet samt representanter från olika aktiviteter riktade till ungdomarna. Det kan vara aktiviteter som finansieras av EU och drivs av Arbetsförmedlingen, social resursförvaltning, utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna, samordningsförbunden eller ideella organisationer. På nätverksmötena sker en kontinuerlig uppdatering av de lagar och regler som gäller, samt kring vilka aktiviteter som staden för tillfället erbjuder målgruppen. (iii) Mindre nätverksmöten. Där träffas personal från utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet och stadsdelarnas uppföljningsansvariga. På mötena görs avstämningar kring rutiner och samverkansförbättringar. Här ventileras och beslutas de också kring de frågor och förslag som Lilla nätverket/Arbetsgruppen utarbetat. (iv) Lilla nätverket/Arbetsgruppen som kan beskrivas som ett beredningsorgan. Lilla nätverket består av en arbetsgrupp med representanter från fyra stadsdelar och en personal från utbildningsförvaltningen. Det mindre formatet gör att arbetsgruppen kan bereda frågor i ett högre tempo, vilket i sin tur ytterligare påskyndar förbättringsarbetet som helhet.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Att samverkan är det viktigaste verktyget för KIA-uppdraget, men att också register och en inarbetad systematik för arbetets utförande är otroligt betydelsefulla verktyg.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Målgruppen har inte förändrats men: Rutinerna för hur kontakt med ungdomen skall tas, har utökats och formaliserats. Exempelvis så gör alla uppföljningsansvariga i stadsdelarna hembesök, vilket inte tidigare varit fallet. Den mer allmänna uppsökande verksamheten har ökat. Det har utarbetats fler kontaktytor med fältassistenter, fritidsgårdar och föreningar. Det har utvecklats en gemensam modul för registrering av ungdomarna i målgruppen som både stadsdelarnas uppföljningsansvariga och personal på uppföljningsenheten (tillhörande utbildningsförvaltningen) har tillgång till. Modulen är under utprövning och skall implementeras med start i januari 2015.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I stor utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I stor utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Annat, nämligen: : 
Ökad samverkan mellan utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Lärandemiljöer Nätverksmötena men framförallt Lilla nätverket/arbetsgruppens möten kan betraktas som lärandemiljöer där uppföljningsarbetet på ett innovativt sätt utvecklats. I samarbetet har ett fruktbart kollegialt lärande utvecklats som i sin tur mynnat ut i en ökad samsyn och en önskan om fortsatt ökad samverkan. Samverkan Projektet har bidragit till att samverkan inom kommunen ökat och till att Göteborg blivit ”mindre”. Det har också utvecklats en större samverkan med fler aktörer såsom grundskolor, friskolor, folkhögskolor, ideella organisationer etc. KIA-verksamheten och målgruppen ungdomar har uppmärksammats och blivit en fråga som lyfts på dagordningen. Innovativ verksamhet Metodhandboken Modulen för gemensam registrering Förhållandet mellan olika möten; Stora nätverket, Lilla nätverket, arbetsgruppen. Det har skapats en dynamik som gör förändringsarbete möjligt. Informationsbroschyrer Utvecklad samverkan mellan socialtjänsten och utbildningsförvaltningen Strategisk påverkan I princip samtliga stadsdelar (alla utom en) avsätter idag pengar för arbete med den ungdomsgrupp som faller under KIA. Kommunen som helhet strävar efter att skapa möjligheter för de ungdomar som inte når gymnasieskolan. Politikerna är medvetna om problematiken och frågar efter resultat och uppföljning.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Köpenhamn: Besöken gav exempel på hur betydelsefullt det är med systematisk uppföljning av ungdomarna ur målgruppen. Personalen menar att besöket gav bekräftelse på att projektet är på rätt väg i sin fokusering på det systematiska metod- och registreringsarbetet. London – Det är viktigt att se hur andra länder arbetar med målgruppen eftersom det gör att personalen betraktar sin egen verksamhet i nytt ljus.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I stor utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I viss utsträckning
Arbetsförmedling: 
I viss utsträckning
Försäkringskassa: 
Inte alls
Landsting (Region): 
Inte alls
Företag : 
nej
Annat alternativ: 
Den ideella organisationen Fryshuset. Dock i liten utsträckning.
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Viss samverkan mellan Fryshuset och de projektanställda. Framförallt i projektets initialskede men efter en viss tid minskade försöken till samverkan då den önskade korsbefruktningen uteblev.
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Mycket väl
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Processledare från uppföljningsenheten område stadsgemensamt utbildningsförvaltningen, 2 projektanställda uppföljare på utbildningsförvaltningen, 10 stadsdelsanställda uppföljningsansvariga socionomer.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Mycket väl
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Samordningsgruppen består av avdelningschef/områdeschef/enhetschef från Utbildningsförvaltningen, Stadsledningskontoret, Social resursförvaltning, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningsförvaltningen, Vägledningsenheten samt sektorschefer från Stadsdelsförvaltningarna (ex. avdelning Individ och familjeomsorg, Utbildning, Kultur och fritid).
Hur har arbetet i eventuell referensgrupp fungerat?: 
Har inte haft någon referensgrupp
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
-
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Alla ungdomar har kontaktats och det har producerats könsuppdelad statistik. Det är fler pojkar än flickor ingår i målgruppen som omfattas av KIA.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Projektet har arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågorna och ungdomarna har erbjudits alternativa mötesplatser såsom möten på fritidsgårdar, hembesök etc. De uppföljningsansvariga har för att underlätta för ungdomen både mött upp och kommit ut till ungdomen i den miljö där hen varit bekväm, men sedan också följt med ungdomen på möten med exempelvis studie- och yrkesvägledning.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
?
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I viss utsträckning
Regionen : 
I stor utsträckning
Externa forum inom regionen : 
Vet ej
Externa forum nationellt: 
I liten utsträckning
Media: 
I viss utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I liten utsträckning
PlugInnovation: 
I liten utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I viss utsträckning
Egen utvärdering: 
I stor utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Här lyfts några synpunkter från de projektmedverkande som arbetar under den förvaltning som äger projektet fram: • European Minds ville vid mötet med projektmedverkande att de skulle ifrågasätta vad de gör, vilket deltagarna var positiva till. Däremot så uteblev detta ifrågasättande, eftersom de frågor som European minds ställde inte väckte några ytterligare tankar. Projektmedverkande menar att det snarare var deras egna frågor som utvecklade arbetet. • Projektmedverkande tycker inte heller att Pluginnovation deltagit i det lokala utvecklingsarbetet. Däremot så lyfter de fram att andra regioner och projekt hört av sig till dem för att få veta hur de arbetar i Göteborg. Deltagarna lyfter fram att besökarnas frågor genererat möjligheter till att få ett annat perspektiv på projektets eget utvecklingsarbete. Besöken har inte aktivt samordnats av Pluginnovation. De har etablerats på gemensamma konferenser eller via hemsidan på nätet. • Projektdeltagarna lyfter också fram att det är svårt att uppfatta att SKL nationellt under projekttiden drivit frågan kring ungdomsgruppen och KIA-arbetet. • Den egna utvärderingen har i stor utsträckning påverkat projektets arbete. • Som helhet menar Projektmedverkande att det är svårt med trenivå-organisationen eftersom det är svårt att erhålla kontakt över alla tre nivåerna. Det beror på att de personer som aktivt medverkar i ett projekt inte samtidigt kan vara med på alla de möten som organiseras i regionen och nationellt. En för hög frånvaro från det lokala projektets utvecklingsarbete riskerar istället motverka och försämra utvecklingsarbetet.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Tips Det krävs en stor ödmjukhet inför varandras professionella arbete för att få till stånd en samverkan, framförallt i initialskedet. Det är viktigt att alla inblandade parter är överens om målet men också om att vägen dit kan ses olika ut. Det är viktigt att låta alla i projektet komma till tals och att uppmärksamma att allas röster är lika mycket värda. Det gäller även de som är negativa eftersom allas röster och infallsvinklar är av betydelse för att något förändringsarbete skall kunna komma till stånd. Det är oerhört betydelsefullt med öppenhet och rak kommunikation. I projektets inledningsfas bör det därför ges utrymme för olika spänningar och motsättningar att komma till uttryck. För ett lyckat resultat så är det bra att ha en erfaren projektledare som kan hantera och leda grupper som utsätts för stora påfrestningar. För att som projektledare få mandat för att leda ett förändringsarbete är det bra om denne har någon form av adekvat ämneskunskap för att kunna erhålla det mandat som krävs för att leda gruppen. Det är viktigt att vid upprepade tillfällen påminna om betydelsen av respekt för varandras olika arbeten och professioner. Mindre bra På det nationella planet så har frågan inte drivit tydligt av SKL. Den kunde exempelvis lyfts fram mer i media. Det borde ha varit en bättre kommunikation mellan projektets samordningsgrupp och projektet. Kommunikationsvägarna dem emellan var otydliga och långsamma, vilket exempelvis resulterade i att det tog lång tid innan metodhandboken fick ett godkännande beslut. Det medförde att arbetet avstannade något emellanåt. Det var mindre bra att förutsättningarna och möjligheterna för att delta i projektet för de av stadsdelarna anställa uppföljningsansvariga påverkades av hur mycket tid respektive stadsdel budgeterat för uppföljningsarbetet. Några av projektdeltagarna hade i initialskedet inte möjlighet att delta aktivt i projektet då det inte fanns någon tid.
Annat: 
-
Workshop: 
Uppfölj 16-19, Utveckling av KIA-verksamhet