Du är här

Studie och yrkesvägledning

 

Syfte:

 

I grundskolan och gymnasiet behöver ungdomar mer yrkes- och studievägledning, information om arbetsmarknaden lokalt, regionalt och nationellt. Steget ut ur skolan och steget in på arbetsmarknaden är en lång process som behöver ägnas större uppmärksamhet. Därför vill Motala kommun utveckla metoder för hur studie- och yrkesvägledningen tillsammans med andra aktörer kan arbeta för att förhindra avhopp från skolan.
 
Det kan konstateras att studie- och yrkesvägledning såväl i grundskolan som i gymnasiet skulle kunna förbättras. En förutsättning för att förbättra studie- och yrkesvägledningen är ett utökat samarbete mellan olika aktörer. Skolan, Vägledningscentrum, Arbetsmarknadscentrum, Arbetsförmedlingen, Näringslivet och studie- och yrkesvägledning.
 
Motala kommun vill utveckla befintliga verksamheter och samverkansstrukturer för att stödja ungdomarna med fokus på studie- och yrkesvägledning. Motala kommun vill titta på nya modeller för arbete med övergång mellan grundskola och gymnasieskola samt förberedelsearbetet inför eftergymnasiala studier och/arbete.
 
Miljö:
Motala kommun har traditionellt varit en industriort, och detta lever kvar i människors medvetande, trots att verkligheten har förändrats med åren. Den eftergymnasiala utbildningsnivån är låg om man jämför regionalt och nationellt. Enligt statistik från SKL fullföljer endast ca 72 % av en årskull gymnasiestudier på tre år, och av dem uppnår endast ca 90 % grundläggande behörighet. Rörligheten hos invånarna är låg trots närheten till större städer med tillgång både till akademiska centra och större arbetsmarknad. Värt att belysa är även att ohälsotalet är högt i området - 42,3 dagar i Motala, att jämföras med 28.7 i riket. 
 
Trots olika insatser ligger ungdomsarbetslösheten över regionens och rikets nivåer. Anmärkningsvärt är att dessa höga siffror är genomgående inte bara i tider av ekonomisk tillbakagång utan även under högkonjunktur, varför kommunens ungdomsarbetslöshet kan betecknas som strukturell. I juni 2011 var andelen arbetslösa i Motala 18,1%, i länet Östergötland 11,3% och i riket 9,5 %. Dessutom finns ett mörkertal av unga utan sysselsättning, som inte omfattas av den officiella statistiken. 
 
Målgrupper: 
Enskilda elever som har hög frånvaro och/eller är i behov av stöd. Alla årkurs ettor på yrkesprogrammen.
 
Metod:
Ett samarbete mellan mentor, stödlärare, studievägledare och kurator. Identifiering av elever genom mentor eller elevvårdskonferens.
 
Metoder för att identifiera elever som tillhör riskgruppen
Metoderna ska verka förebyggande och fånga upp eleverna i ett tidigt skede.
 
Elever i åk 9 som är i riskzonen och man misstänker kommer att behöva extra stöd för att klara ett nationellt program på gymnasieskolan.
 
Motala kommun har en inarbetad rutin när det gäller överlämning mellan grundskolan och gymnasieskolan. Överlämningen sker i början på augusti där alla grundskolor och gymnasieskolor träffas. Den regionala överlämnandeblanketten används. Plug In ska vara med som en part för att lyssna och dokumentera elever som är i riskzonen. Under höstterminen i årskurs 1 kommer vi att ha en dialog med mentorerna om de elever som vi har på listan. Om mentor eller någon annan personal signalerar att eleven inte klarar av sina studier kommer Plug In att ta sig an eleven och göra de insatser som krävs för att snabbt hjälpa eleven.
 

 

  • Elever på nationella program som har bristande motivation och/eller skolresultat.

 
Mentorerna är viktiga i arbetet med att upptäcka eleverna som är i riskzonen att hoppa av sitt program. Till sin hjälp kommer mentorerna kunna använda sig av en kartläggningsblankett för att lättare kunna se och veta vilka elever som är i riskzonen. I blanketten finns följande parametrar:
 

  • Frånvaro.
  • Sociala faktorer utanför skolan
  • Utanförskap i skolan
  • Eleverna når inte målen i ett eller flera ämnen

 
Efter att mentor har identifierat eleven och ifyllt blanketten ser dom till att skicka och anmäla eleven till rektorn. Utifrån kartläggningsblankettens bestämmer rektorn om eleven är i behov av insatser från Plug In. Eleven erbjuds ett fördjupat samtal där vi gör en kartläggning av eleven samt bestämmer med eleven eventuella vidare åtgärder.
 
Verktyg för att identifiera och kartlägga den enskilda elevens behov
 

  • Samlad befintlig kunskap/dokumentation.
  • Intervjumall för att dokumentera elevens behov av ev. stöd. Vad kan underlätta för dig att klara av gymnasietiden bättre?
  • Konkret handlingsplan med individuella mål som dokumenteras och följs upp.

 
Aktiviteter som bidrar till att eleven slutför sitt nationella program
 

  • Intervjuer med alla elever i årkurs ett, enligt ett utarbetat frågeformulär med rubrikerna skola, hälsa, socilalt och framtid. Under varje rubrik finns ett antal frågor som använd vi samtalen. Intervjuerna analyseras och resultatet återkopplas till ledningsgrupp, mentorer och elever. Utifrån de resultat som man får fram görs insatser på skolan. Individuella vägledningssamtal

 
Eleverna ska erbjudas ett flertal individuella vägledningssamtal utefter behov. Individuell studieplan upprättas. Syftet med samtalen är att stötta och motivera eleven, få eleven att se och förstå sin situation, kunna hitta vägar och möjligheter. Den framtagna verktyget inkl. intervjumall och handlingsplan används och resultatet dokumenteras och följs upp.
 

  • Gruppvägledning

 
Värderingsövningar - Stärka individen, hitta sig själv. Syftet med gruppvägledningen är att stärka och peppa eleverna att bli mer trygga i sig själva och sina val. Visa på möjligheter, vidga perspektiv. Att se kopplingen mellan skola och arbetsliv.
 

  • Arbetsmarknadsorientering

 
När det gäller eleverna i årskurs 9 så finns det stora brister om hur den lokala och regionala arbetsmarknaden ser ut. För att kunna använda sig optimalt av informationen om gymnasieskolans program så bör eleverna ha klart för sig hur arbetsmarkanden ser ut både på kort och långt perspektiv för att kunna göra ett bra gymnasieval.
 
Plug In genomför informationen om arbetsmarknaden med årskurs 9. Informationen sker vid två tillfällen. Januari innan eleverna gör sitt val i februari samt i början på april innan omvalet i april/maj. Vägledaren på grundskolan ser till att eleverna är disponibla vid båda tillfällen. 
 
Gymnasieungdomar har inte tillräcklig information eller kunskap om vad deras valda program leder till ute på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att eleverna under hösten i årskurs 1 på gymnasiet får information tillägnade sig gällande den lokala och regionala arbetsmarknaden.
 

  • Samarbete med arbetsförmedlingen.
  • Temadagar på gymnasieskolorna.               

 
Samverkan mellan skolans olika professioner
 

  • Samarbete mellan grundskola och gymnasieskola angående överlämnandet från grundskolan till gymnasiskolan.
  • Nära samarbete mellan mentorer, SYV, lärare och elevhälsan på gymnasieskolan
  • Finnas nära eleven i klassrum, korridorer, fik mm.