Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har delvis uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Vi har till stor del lyckats förbättra förutsättningarna för elever som har annat modersmål än svenska att nå behörighet till nationella program. Detta gäller elever på introduktionsprogrammen, språkintroduktion, yrkesintroduktion och programinriktat individuellt val. Detta är en pågående process som i dagsläget inte kan mätas på grund av att betyg ännu inte satts i de olika kurserna. Vi har utvecklat metoder och arbetssätt för att stötta dessa elevers kunskapsinhämtning och språkutveckling.
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Har ej mätt
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Har ej mätt
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
Vi tycker att eleverna tack vare denna insats upplever svenskan som mer meningsfull samt att eleverna kommer att möta gymnasiet bättre förberedda på de förväntningar som ställs där. Skolan är även en viktig arena för att ge eleverna en möjlighet till ett socialt sammanhang och vi har upplevt att projektet bidragit till detta i större grad än vad vi förväntat oss.
En ökad kompetens bland er personal?: 
I stor utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I stor utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I viss utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Under projektets gång har programmets struktur kontinuerligt utvärderats och förändrats. Exempel på detta är att vi ändrat schemastrukturen i viss grad, att vi utökat det moment som fungerat och minskat på de som inte fungerat lika bra. Studiecirkeln Språk i alla ämnen som nu ingår den planering som satts för vårterminen 2015 har bidragit till förändringar i attityder hos undervisande lärare. Vi ser även viss attitydförändring hos de lärare som undervisar på de nationella programmen. När det gäller rutiner har det tillsatts samordnare vars uppgift är att samordna både inom programmet och ordna samarbete och kontakter utanför programmet.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I viss utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I viss utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Vi har till viss del samarbetat med skolor i regionen främst de skolor som deltagit i projektet. Vi har deltagit i och ska delta i konferenser där arbetssätt och metoder sprids
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Vi har lärt oss nya arbetsmetoder när det gäller den pedagogik som krävs för att få eleverna att internalisera svåra ord.Vi har lärt oss att samarbete mellan ämneslärare, språklärare och yrkeslärare är av yttersta vikt. De ämneslärare som ingått i projektet har arbetat mycket med förtydligande och förankring av de specifika ämnesorden vilket i sin tur har resulterat i att eleverna klarat kurserna. En annan lärdom är att handledning fungerar utmärkt även i begränsad form.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Det visade sig att den integrerade svenska passar bra i vissa ämnen och mindre bra i andra. Därför fortsätter vi med integrerad svenska i matematik. Sångsvenskan har blivit framgångsrik modell som fortgår. Vi tog lärdom av det lyckade projektet med sångsvenska och har nu startat bildsvenska som är under pågående utveckling. Vi har arbetat fram en möjlig väg för de elever som planerar att göra sig behöriga och söka till fordonsprogrammet eller vård- och omvårdnadsprogrammet. Vi har också startat en sluss för nyanlända där de undervisas i svenska, matematik, idrott samt praktiska ämnen i fem veckor. Under perioden kartläggs och nivågrupperas eleverna för att sedan placeras i ”rätt” grupp/nivå. Utmaningar som vi mött är bland annat elevernas frustration över att de inte får betyg i alla förberedande kurser (se ovan) En annan utmaning är att skapa utrymme och tid för utökat samarbete.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I viss utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I stor utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Annat, nämligen: : 
Det visade sig att den integrerade svenska passar bra i vissa ämnen och mindre bra i andra. Därför fortsätter vi med integrerad svenska i matematik. Sångsvenskan har blivit framgångsrik modell som fortgår. Vi tog lärdom av det lyckade projektet med sångsvenska och har nu startat bildsvenska som är under pågående utveckling. Vi har arbetat fram en möjlig väg för de elever som planerar att göra sig behöriga och söka till fordonsprogrammet eller vård- och omvårdnadsprogrammet. Vi har också startat en sluss för nyanlända där de undervisas i svenska, matematik, idrott samt praktiska ämnen i fem veckor. Under perioden kartläggs och nivågrupperas eleverna för att sedan placeras i ”rätt” grupp/nivå. Utmaningar som vi mött är bland annat elevernas frustration över att de inte får betyg i alla förberedande kurser (se ovan) En annan utmaning är att skapa utrymme och tid för utökat samarbete.
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
I de flesta ämnen använder lärarna sig av en medveten pedagogik där man först och främst arbetar med förförståelse av ämnet. Ett exempel är bildsvenskan. Där arbetar eleverna t ex men att måla landskap. Eleverna är nyanlända. Här tränar de ord som har med landskap att göra, de tränar även färger. Ämnesläraren använder mycket kroppsspråk. Eleverna får berätta om sina bilder och det räcker med några få ord för att de andra eleverna ska förstå. Ett annat exempel är sångsvenskan där eleverna lär sig svenska genom att sjunga tillsammans. I religion arbetar man mycket med grupparbeten som redovisas muntligt med hjälp av bildspel. Redovisningar är en bra muntlig övning. När gruppen visar sitt hjälper läraren till genom följdfrågor. Vad menar du med det? Vad betyder det? osv. Detta för att förtydliga och hjälpa eleven presentera innehållet i redovisningen. Många elever tycker det är intressant att prata om sin egen religion och berätta för de andra i gruppen. Ämnesläraren tycker att religion är ett tacksamt ämne att undervisa i eftersom intresset hos eleverna finns redan. I våra lägre språkgrupper baserar ämnesläraren sitt undervisning på bilder. När det gäller ämnet idrott och hälsa arbetar man målmedvetet mot att skapa förståelse för innebörden av begreppet hälsa. Detta sker bland annat genom att våra elever alltid får delta vid gymnasiets friluftsdagar samt att lärarna i ett tidigt skede förbereder eleverna på att testa olika tränings- och idrottsformer. Det kan vara så skilda saker som skidåkning och simning. I matematik arbetar matematikläraren tillsammans med svenskläraren för att lära eleverna de viktigaste 77 begreppen. När det gäller naturämnen så har naturläraren tillsammans med en svensklärare arbetat fram ett material som hjälper eleverna att förstå ämnet. I vård och omsorgs-inriktningen har lärarna lagt undervisningen på en praktisk nivå. Tex i området hygien lär sig eleverna borsta tänderna på varandra. Lärarna använder en lättläst lärobok som är skriven speciellt för andraspråkselever. Ämneslärarna förankrar lärobokstexten i de praktiska övningarna. Studiebesök görs för att ytterligare förtydliga det område som bearbetas i skolan t ex på hjälpmedelscentralen. Samma upplägg finns på förberedande fordonsinriktning. Samverkan går ut på att ge eleverna den grund i språket som behövs för att klara ämnet eller yrkesområdet. I vissa fall koncentreras arbetet till att förbereda eleverna inför kommande studier.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Projektledning av Region Västerbotten, regelbundna projektmöten med Bertil Almgren. Liljaskolan har haft en representant i den regionala styrgruppen. Den egna förvaltningen har haft en lokal styrgrupp. Skolans elevehälsoteam har också deltagit
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Rektor, elevhälsa, lärare och lokal projektledare.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Lokal styrgrupp, regional styrgrupp samt programmets rektor.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Vi arbetar utifrån de nationella föreskrifter som styr grundskolan. Vi ordnar en variant av sexualundervisning med tolk i olika grupper för flickor och pojkar. På detta sätt vill vi stärka våra elever och forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Vi vill också ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet och för våra elever som nyss kommit till Sverige är det viktigt att denna information i första skedet sker i riktade grupper. Jämställdhet, som har ett grundläggande demokratiskt värde gestaltas och förmedlas också som ett naturligt inslag under lektionstid.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Fysisk tillgänglighet finns redan eftersom skolan är anpassad efter de gällande normerna. Alla elever har tillgång till bärbar dator där ordböcker, lexikon och andra hjälpmedel finns att tillgå. Vi har en specialpedagog kopplad till programmet. Hon arbetar bland annat med inskrivningssamtal, sitter med i elevhälsoteamet samt gör observationer och tester av eleverna. Hon är också en länk mellan arbetslagen och rektor, handleder kollegor i elevärenden samt håller koll på forskningsläget.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Grunden för Västerbottens ansökan om att vara med i Plug var, och är, det samverkansavtal som samtliga länets kommuner är med i och som gäller gymnasieutbildning. Ett viktigt steg i utvecklingen av samverkan har varit att 5 kommuner delat målbeskrivning och målgrupp för verkstaden Första rummet samt att 3 kommuner gjort på samma sätt kring verkstaden Samspråka. Resultaten består i att i samband med igångsättning av verkstäderna fördes ett samråd mellan kommunerna kring hur respektive kommun skulle utveckla organisation och metoder i verkstäderna. Underhandskontakter har funnits under tiden för att förfina metoder m.m. Inte minst den samverkan som låg till grund för seminarierna i konferensen bemötande, samverkan och resultat i februari 2014 visar på dessa verkstäder arbetat med en minsta gemensamma nämnare. Ett annat resultat är att samverkan, med den kunskap vi har idag, går att fördjupa för att få en snabbare erfarenhetsspridning av metoder mm samt att de enskilda verkstäderna får en återkoppling från andra kring sitt arbete. På regional nivå har projektledaren varit involverad i arbetet med handlingsplan för ny programperiod för socialfonden. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin har ledningen för region Västerbotten informerats om arbetet i Plug in och på så sätt påtalat vikten av det arbete som utförs samt kunnat lyfta dessa frågor till en strategisk nivå inom region Västerbotten
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I liten utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I viss utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I liten utsträckning
Regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I liten utsträckning
Externa forum nationellt: 
I liten utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I liten utsträckning
PlugInnovation: 
I stor utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I liten utsträckning
Egen utvärdering: 
I stor utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Utvärdering både inom vårt eget projekt och i den nationella projektutvärderingen. Pluginnovation har varit ett bra stöd för oss och den regionala projektledaren har gett ett ovärderligt stöd för genomförandet av projektet.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Det som vi är nöjda med är bland annat att vi arbetat fram en möjlig väg för de elever som planerar att göra sig behöriga och söka till fordons-programmet eller vård- och omvårdnadsprogrammet. Vi har gett dem möjlighet att avsluta sina studier på språkintroduktionsprogrammet med kurser i integrerad svenska mot vård eller fordon. Det känns som att de på detta sätt blivit mer förberedda för att börja gymnasiet. Vi har lärt oss nya arbetsmetoder när det gäller den pedagogik som krävs för att få eleverna att internalisera svåra ord. Det visade sig att den integrerade svenska passar bra i vissa ämnen och mindre bra i andra. Därför fortsätter vi med integrerad svenska i matematik. Sångsvenskan har blivit framgångsrik modell som fortgår. Bildsvenska har startat och utvecklas kontinuerligt. Eleverna behöver få många tillfällen för att kunna befästa det ämnes-specifika språket. En metod som visat sig fungera på ett bra sätt är att satsa på att handleda och utbilda de olika lärare som arbetar med elever från Språkintroduktion. Ett exempel på detta är den studiecirkel Språk i alla ämnen, som en av skolans förstelärare anordnade förra terminen. 25 lärare deltog i studiecirkeln där tyngdpunkten lades på samverkan och handledning. Studiecirkeln kommer att uppdateras och starta om under vårterminen 2015. Trots att fortbildningen inte var en del av projektet har det varit en betydelsefull aktivitet för lärarna eftersom de nyvunna kunskaperna har visat sig vara av stor vikt inom undervisningen i integrerad svenska. Förändringar i strukturen handlar bland annat om nivågruppering i de teoretiska ämnena. Vi använder oss av tydliga målrelaterade checklistor vilket innebär att eleverna går snabbare fram samt att vi snabbare upptäcker om eleverna fastnar, var de fastnar och hur man kan åtgärda detta. Upplägget som vi kommit fram till är att eleverna läser svenska, engelska och matematik i grupper på sin individuella nivå.De läser minst tre praktiska ämnen samt religion i grupp utifrån elevens grund i det svenska språket och ankomst till Sverige. Elever med ambition att gå ett teoretiskt program läser samhälls-kunskap, geografi, historia, biologi, kemi och fysik där läraren anpassar undervisningen utifrån förförståelsen. Vi har noterat över att vi haft för lite tid till samplanering och reflektion med kollegorna. Efter intervjuer med de ämneslärare som undervisar IMSPR elever på t ex vård så har vi funnit att det finns en stor vinst med att utöka samarbetet mellan svenskan och yrkesämnena. Vi behöver se till och diskutera hur vi kan få in mer praktik i de olika kurserna för att eleverna ska få fler kontakter med arbetslivet och det svenska språket. Vi har insett att eleverna inte är så bra på studieteknik. Vi behöver se till att studieteknik hamnar på schemat som en specifik lektion för alla grupper en gång i veckan. Där får eleverna möjlighet att lära sig hur det svenska skolsystemet fungerar och vad som krävs för att de ska lyckas med sina studier. Där kan man också träna elevernas kommunikativa förmågor så att de socialt lär sig att interagera med övriga elever. Undervisningen kan genomföras av alla lärare och nivågrupperas utifrån elevernas kunskaper i svenska. Det finns bra material om detta på Skolverkets hemsida (filmer om skolsystemet på olika språk t ex) Vi har haft vissa svårigheter med att motivera integrerad svenska mot de teoretiska ämnena, eftersom eleverna inte får betyg. Bristen på motivation grundar sig i att många av eleverna är stressade över att hinna få ihop sina betyg inför gymnasiet. Initialt verkar de inte kunna se hur integrerad svenska långsiktigt kan hjälpa dem med ämnet. Vår övertygelse är dock att integrerad svenska i kombination med samarbete mellan lärare i svenska och annat ämne underlättar elevernas möte med de teoretiska ämnena. Denna övertygelse måste vi lyckas överföra till eleverna så att de ser sammanhanget och kanske kan man göra det genom att satsa på en mer genomtänkt undervisning i studieteknik (se ovan) .
Workshop: 
Samspråka

Relaterat projektverkstad