Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har delvis uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Vårt primära mål var att underlätta för elever på språkintroduktionsprogrammet att genomföra sina studier och därmed nå gymnasiet på kortare tid. Det är svårt att utvärdera efter så pass kort tid om målet uppnåtts, men upplevelsen hos de deltagande lärarna är att elevernas förståelse har ökat och att de gått framåt fortare än tidigare elever, som saknat modersmålsstöd.
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Ökat ganska mycket
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Ökat ganska mycket
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Har ej mätt
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Har ej mätt
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I stor utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I stor utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Modersmålslärarnas närvaro i klassrummen har underlättat kommunikationen lärare-elev, vilket har gjort att man lärt känna varandra bättre. Det har också lett till att konflikter som grundas i missförstånd pga språkförbistring kan undvikas. Det hade varit en bra idé, för att inte säga en nödvändighet, att göra upp tydliga riktlinjer för hur språkstödet ska fungera, samt se till att det finns tid för gemensam planering. Nu har det varit upp till varje enskild lärare att avgöra hur hen vill använda språkstödet. Avsaknaden at planeringstid har i vissa fall lett till att modersmålslärarna tagit över lektioner, vilket inte varit avsikten.Situationen har dock förbättrats mot slutet av projektperioden.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
Inte alls
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I viss utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
PLUG-In har synliggjort behovet av modersmålsstöd och studiehandledning på modersmål för politiker och högre tjänstemän i kommunen. En sak som var bra var att skolinspektionen särskilt frågade efter dessa insatser i sin granskning med politiker i kommunen och vi var på gång med åtgärder utifrån PLUG-In. D.v.s. projektet gav oss en fördel i skolutvecklingssammanhang. Projektet har också lett till en diskussion om behovet av lokalt modersmålsstöd ute på gy-skolorna i Västerbotten på regional nivå samt med Migrationsverket (nationell nivå ) på behovet av modersmålsstöd i vux och SFi.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Dels har elevernas lärande i de olika ämnena förbättrats, genom att de fått handledning på modersmålet. Dels har lärarna fått en bättre bild av de enskilda eleverna eftersom kommunikation har underlättats. Sedan har det även framkommit att i vissa ämnen, till exempel svenska och engelska, har modersmålsstödet varit mer ett hinder än ett stöd. På svenskan har det visat sig mer effektivt att "tvinga" eleverna att kommunicera på svenska. Modersmålslärarna har även hjälpt till att översätta prov och provsvar, där elevens svenskkunskaper har varit mindre än ämneskunskaperna. Vissa lärare har använt sig av modersmålslärarna för att kunna dela in klassen i smågrupper utifrån språk. Ett problem med detta har varit de elever med annat modersmål, som saknat modersmålslärare.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
En utmaning har varit att inte alla elever fått stöd på sitt modersmål. Inom projektet har enbart somali och farsi erbjudits, eftesom det är de största språkgrupperna. Ganska snart lades tigrinja till, utanför projektet, eftersom det är den tredje största språkgruppen. I perioder har elever med annat modersmål funnits i grupperna (arabiska, spanska) och dessa elever har då helt saknat modersmålsstöd. det har varit en tuff uppgift för lärarna att se till att detta inte skapat ett utanförskap för dessa elever. En annan utmaning har varit den rent schematekniska. Det har inte funnits tid för gemensam planering för lärarna och modersmålslärarna, vilket lett till att modersmålslärarna i vissa fall haft en otydlig bild av vad som förväntas av dem. De har dessutom arbetat på två, i vissa fall tre, skolor och det har försvårat samarbetet.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I liten utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I viss utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I viss utsträckning
Annat, nämligen: : 
Diskussion om elevers rättighet till modersmålsstöd i olika skolformer. Behovet finns ju också inom vuxenundervisningen t.ex. grundvux och gymnasievux samt SFi.
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Språkstödet har syftat till att öka elevernas förståelse i olika ämnen och att underlätta för dem att kommunicera med sina lärare, både muntligt och skriftligt. metoderna har varierat. Hos vissa lärare har modersmålslärarna närmast fungerat som tolkar, hos andra har de fungerat som "hjälplärare" som arbetat med sin språkgrupp. De har även hjälpt till i provsituationer, dels genom att översätta provfrågor, dels genom att översätta provsvar.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Detta har inte funnits hos oss.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I viss utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I viss utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Arbetsförmedling: 
Inte alls
Försäkringskassa: 
Inte alls
Landsting (Region): 
Inte alls
Företag : 
Nej.
Annat alternativ: 
Nej.
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Nej.
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Styrgruppen har bestått av undervisande lärare samt projektledare.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Projektet har haft stor betydelse för jämställdheten, såtillvida att flickorna fått en röst. Med stöd av modersmålslärarna har flickorna lättare kommit till tals, vilket märkts i de olika grupperna.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Projektet har varit tillgängligt för elever med funktionsnedsättning.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Ja, med politiker som deltagit i möten med skolinspektionen samt vid nämndssammanträden där våra lokala politiker fått kännedom om projektet. Projektet har lett till att kommunen avsatt egna medel för studiehandledning i verksamheten när projektet upphört totalt 90% anställning i form av modersmålslärare i gy och sprint samt i grundskolan ca 40%.
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
Inte alls
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
Inte alls
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I liten utsträckning
Regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I liten utsträckning
Externa forum nationellt: 
I liten utsträckning
Media: 
I liten utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I liten utsträckning
PlugInnovation: 
I liten utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I liten utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I viss utsträckning
Egen utvärdering: 
I viss utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
De har bidragit med hjälp att dokumentera , rekvirera medel samt inbjudit till konferenser för spridning av kunskap i frågorna.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Det är nödvändigt att ha en tydlig, gemensam plan för hur språkstödet ska fungera och vilka förväntningar lärarna har på modersmålslärarna. tid för gemensam planering är ett absolut måste, i synnerhet som modersmålslärare ofta arbetar på flera skolor. Fördelningen av språkstöd mellan ämnen och grupper måste också diskuteras gemensamt och det måste vara möjligt att omfördela om behoven ändras. I möjligaste mån bör man ge språkstöd/modersmålsundervisning i alla språk som finns i elevgruppen. En av svensklärarna upplever att språkstödet var mer till hinder än till gagn för eleverna. Hon menar att de måste språkbadas och med språkstöd blir det flera språk i klassrummet. Hon ville även att modersmålslärarna skulle jobba med likheter och skillnader mellan svenska och modersmålet, men på grund av brist på samplanering blev det inget av det.. Språkstödet har sin styrka i att ge bra och snabb förklaring av olika uppgifter så att inte språkdelen förhindrar inlärningstakten i andra ämnen t.ex. matematik och NO eller SO. Annat: Studiehandledning på modersmål har den stora fördelen att den ger möjlighet till eleven att gå fortare fram och öka förståelsen av vad man gjort i No-undervisningen t.ex. Modersmålsstödet kompenserar ett dåligt läromedel t.ex. Modersmålsstödet förkortar studietiden för eleven, annars blir inlärningen i andra ämnen beroende av elevens svenskkunskaper i för hög grad.
Workshop: 
Samspråka

Relaterat projektverkstad