Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har delvis uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Ett mål vi satte upp var att språkstödet skulle hjälpa eleverna att klara minst godkänt i sina kurser - ett mål som vi också uppnått. Målet att alla lärare ska arbeta språkstödjande och språkutvecklande är ett mål på sikt. De lärare som under projketperioden arbetat som språkstödjare vittnar om att de fått ny kunskap och ökad kompetens runt denna elevgruppssvårigheter - något som också påverkat utformningen av undervisningen till att vara mer språkstödjande. Så hos dessa lärare har projektet uppnått uppsatta mål. Ett annat mål var att projektet skulle ge en systempåverkan, vilket vi också sett i och med att skolledningen beslutat att implemenetera metoden på alla program och i alla årskurser. I och med detta finns planer att vid varje nytt läsår lägga lärarnas tjänster så att uppdraget att vara språkstödjare blir enligt ett rullande schema; Efter ett antal torde alla lärare ha provat på uppdraget och förhoppningsvis erhållit samma omedvetna kompetenshöjning (!) så att den ordinarie undervisningen påverkats i positiv riktning för elever med annat modersmål än svenska!
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Har ej mätt
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I stor utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I stor utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Erhållna kunskaper: språkstödet har visat att även mycket ambitiösa och studiemotiverade elever behöver språkligt stöd för att klara sina kurser. Projeketet har även visat att svårigheterna främst finns i programmets karaktärsämnen, vilket i sin tur innebär att de lärare som är bäst lämpade för uppdraget är lärare med denna typ av ämnesbehörighet före t ex svenskalärare. Förändringar i attityder: Resulattet har visat att nyanlända elever på högskoleförberedande program inte är "nöjda" med att bara få ett godkänt betyg. De är medvetna om att de högre betygen är nödvändiga för att komma in på önskad universitetsutbildning. Att kunna ämnesinnehållet men inte ha de språkliga verktyg som krävs för att redovisa sina kunskaper är ytterst frustrerande för dessa elever och har satt fokus på att det därför ligger närmare tillhands för dessa (läs: ambitiösa och högpresterande elever) att välja att hoppa av gymnasiet än vad det verkar vara för nyanlända elever på yrkesprogrammen. De förändrade attityder vi sett är förståelsen av detta bland skolans rektorer.. Förändringar i riktlinjer och arbetsrutiner: Språkstödet har redan implementerats och utgör nu en given aktivitet inom ordinarie verksamhet. Det innebär att rektorerna fått nya riktlinjer inför tjänstetillsättning och läsårsplanering: Tid i tjänst ska avsättas för en lärare/ årskurs och program (där elever ur målgruppen finns) att under läsåret arbeta som språkstödjare/studiehandledare under 2 tim /vecka. Språkstödet är schemalagt och obligatoriskt för elev som tackat ja.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
Inte alls
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I liten utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
Inte alls
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
Inte alls
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
Inte alls
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Projektet har gett givande kontakter med andra kommuner, där det visat sig att skolorna kämpar med samma svårigheter. Förhoppningsvis kan detta leda till ett nötverkande där vi tillsammans kan dela erfarenheter och hitta bra lösningar för denna elevgrupp.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
En intressant lärdom är att till synes små insatser (2tim/vecka) ger ett enormt resultat! Problematiken och svårigheterna runt målgruppen föreföll enorma då vi genomförde vår kartläggning/förstudie, och man kunde luras att tänka att det som krävdes var stora och dyra insatser! Vår intention var att prova något som var enkelt till sin form och som inte krävde "experter". Tack vare den ingången kan vi nu också implementera Språkstödet i full skala. Detta är förvisso en lärdom att ha med sig inför kommande utvecklingsprojekt: Lösningen finns i de egna leden, det gäller bara att hitta rätt former för det! Det vi lärt beträffande studiemotiverade elever med kort tid i Sverige är att de inte "nöjer sig" med att enbart få godkänt. Detta är en grupp elever som har lätt att lära och rektorer tenderar att tycka att därför har inte dessa elever rätt till särskilt stöd. Vad projektet har belyst är att dessa elever p g a kort tid i Sverige har en "funktionsnedsättning" (om än av övergående art) som kräver att skolan arrangerar för stöd. Även dessa elever ska ha rätt att kunna nå de högre betygsmålen om de har kapacitet till det, utan att språket blir ett hinder!
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
De svårigheter vi mött har främst varit av praktisk karaktär; schemakrockar etc. Den största utmaningen har varit att fånga ansvariga rektorers intresse och tid för projektets fokus, något som är avgörande för att nå en systempåverkan.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I viss utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
Inte alls
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I stor utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Vår förstudie visade att eleverna upplevde stora svårigheter med bl a läsning av läromedelstexter samt redovisningar i både skriftlig och muntlig form. Även innehållet i tunga teoretiska kurser var svårt och krävde mycket förklaring och repetition. Förstudien visade också att lärarna saknade kunskaper om denna elevgrupps skolsituation samt att de inte kände till vilka språkliga svårigheter som fanns i det egna ämnet. Elevernas rädsla att fråga eller be om förtydliganden för att inte "störa" eller slösa lektionstid, var också något som tydligt kom fram i förstudien. Att de insatser skolan gjorde för dessa elever ofta sattes in alldeles försent blev också tydligt. De metoder (Språkstödet) vi provade under projekttiden utgick helt och hållet från ovanstående. Lärandemiljön: Då ordinarie lektionstid visade sig vara för knapp samt inte ge eleverna den trygghetskänsla ssom behövdes för att våga fråga och be om hjälp, schemalades två timmar i veckan då eleverna gavs möjlighet till studiehandledning, enskilt eller i liten grupp. Samverkan: Den samverkan som kommit till stånd är främst en samverkan mellan eleverna i målgruppen och deras lärare: I och med att läraren getts möjlighet att "få syn" både på vad eleverna faktiskt kan samt var språket sätter gränsen för deras förståelse av och möjlighet att visa nya kunskaper har denna samverkan påverkat undervisning och upplägg. Innovativ verksamhet: det innovativa i Språkstödet är sannolikt våran tanke att inte ta in "experter" eller personal utifrån (t ex speciallärare, läxläsningspersonal m fl) för att komma tillrätta med problemen, utan istället låta befintlig personal göra jobbet! I övrigt är ju varken studiehandledning eller enskilda stödåtgärder något specifikt innovativt i dagens skola... Strategisk påverkan: Vår tanke att uppdraget att vara språkstödjare ska vara "rullande" dvs ligga på nya lärare vid varje nytt läsår, bottnar i tanken att mötet med dessa elever ger en omedveten kompetenshöjning som automatiskt påverkar den egna undervisningen! Om experter eller annan personal ( t ex speciallärare eller SVA-lärare) hade valts att vara språkstödjare hade denna kunskap ( om elevernas språkliga situation) inte kommit undervisande lärare till del.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Inga sådana aktiviteter har genomförts.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
Inte alls
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
Inte alls
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Arbetsförmedling: 
Inte alls
Försäkringskassa: 
Inte alls
Landsting (Region): 
Inte alls
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
De lärare som fått uppdraget att vara språkstödjare för elever på högskoleförberedande program var 2013-2014 en karaktärsämneslärare/speciallärare. Detta fungerade mycket bra och eleven kunde få språklig stöttning både med innehållsligt och språkliggt svåra ord. Under höstterminen 2014 avsattes inte tid i karaktärsämneslärares tjänst utan istället blev det lärare med svenska/engelska som ämnesbehörighet som av ansvarig rektor fick uppdraget att vara språkstödjare för elever på naturvetenskapligt och teknikprogrammet samt på samhälls- och ekonomiprogrammet. Detta visade sig fungera sämre och de aktuella språkstödjarna känner sig otillräckliga inför kursinnehållet i matematik, naturorienterade ämnen samt i ekonomi- och juridikkurser.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Dåligt
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Tyvärr har ingen rektor med ansvar för skolans teoretiska program ingått i styrgruppen, då målgruppen nyanlända tidigare inte funnits på de högskoleförberedande programmen i någon större omfattning. Arbetet med tjänstefördelning, schemaläggning och ansvar för språkstödet skulle säkert sett annorlunda ut om ansvariga rektorer funnits med i styrgruppen. När det beslöts att språkstödet skulle implementeras på alla program fr o m ht-14 prioriterades inte språkstödet vid tjänstefördelningen utan hamnade på lärare med "tid över" i sin tjänst. Både förstudie, kartläggning samt utvärdering har visat att lärare i programmens karaktärsämnen är de som är bäst lämpade för uppdraget.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Projektets aktiviteter har erbjudits alla nyanlända elever som studerar på ett högskoleförberedande program. Vi har inte gjort några som helst skillnader mellan kön. Det faktiska förhållandet är i dagsläget sådant att fler pojkar än flickor ingår i målgruppen.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Under projekttiden har vi arbetat för att göra alla gymnasieprogram tillgängliga för de nyanlända eleverna då de ska välja till gymnasiet. Projektaktiviteter som utökad information, temaarbete runt yrke och utbildning samt möjlighter till extra PRASO- och studiebesök, tror vi är orsaken till att vi vid läsåretsstart 2014 hade fem sökande ur målgruppen till högskoleförberedande program till skillnad från året före då ingen elev sökt dessa program...
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Grunden för Västerbottens ansökan om att vara med i Plug var, och är, det samverkansavtal som samtliga länets kommuner är med i och som gäller gymnasieutbildning. Ett viktigt steg i utvecklingen av samverkan har varit att 5 kommuner delat målbeskrivning och målgrupp för verkstaden Första rummet samt att 3 kommuner gjort på samma sätt kring verkstaden Samspråka. Resultaten består i att i samband med igångsättning av verkstäderna fördes ett samråd mellan kommunerna kring hur respektive kommun skulle utveckla organisation och metoder i verkstäderna. Underhandskontakter har funnits under tiden för att förfina metoder m.m. Inte minst den samverkan som låg till grund för seminarierna i konferensen bemötande, samverkan och resultat i februari 2014 visar på dessa verkstäder arbetat med en minsta gemensamma nämnare. Ett annat resultat är att samverkan, med den kunskap vi har idag, går att fördjupa för att få en snabbare erfarenhetsspridning av metoder mm samt att de enskilda verkstäderna får en återkoppling från andra kring sitt arbete. På regional nivå har projektledaren varit involverad i arbetet med handlingsplan för ny programperiod för socialfonden. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin har ledningen för region Västerbotten informerats om arbetet i Plug in och på så sätt påtalat vikten av det arbete som utförs samt kunnat lyfta dessa frågor till en strategisk nivå inom region Västerbotten.
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
Inte alls
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
Inte alls
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I viss utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I liten utsträckning
Regionen : 
I stor utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I liten utsträckning
Externa forum nationellt: 
Vet ej
Media: 
I viss utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
Inte alls
PlugInnovation: 
I liten utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
Inte alls
Egen utvärdering: 
I stor utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Medverkan i projektet har gett möjlighet att på ett mer ingående sätt kartlägga denna elevgrupps behov, något som sällan ges varken tid eller resurser i ordinarie verksamhet. Projektet inleddes med att en förstudie/kartläggning på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå genomfördes. Resultatet av förstudien låg sedan till grund för de insatser som planerades inom ramen för projektet. Regelbundna utvärderingar/uppföljningar har gjorts på grupp- och individnivå under hela projekttiden. Utvärderingarna har varit mycket värdefulla och tydligt visat att vi är på rätt väg.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Det kan ibland vara svårt och tungt att få till nya skolutvecklande arbetssätt och metoder bland skolans personal. Lärare och pedagoger har en tuff arbetssituation och förväntas ta del av och sätta sig in i allt ifrån nya styrdokument, nya kursplaners innehåll, nya betygskriterier och nivåer till planer om likaberättigande eller kanske t o m besparingsplaner. Att som skolledare se ett behov och starta igång ett utvecklingsarbete är inte alltid fruktbart: Lärarna upplever att de påläggs kompetensutveckling som de inte efterfrågat, motivation och intresse saknas och utvecklingssatsningen ger litet resultat men desto fler trötta och missbelåtna lärare... Att utforma ett utvecklingsarbete utifrån tanken att lärarna själva "gör jobbet" och därmed "omedvetet" skaffar sig både kompetenshöjning och erfarenhet tillika med förändrade attityder och förhållningssätt förefaller vara en gångbar väg. Experter och specialister i all ära, men det vi sett som viktiga delar för att minska svårigheter (och avhopp) för denna elevgrupp bygger på tid och rätt bemötande - områden där alla som jobbar i skolan faktiskt är kvalificerade! När lärare själva får uppmärksamma nya saker, göra aha-upplevelser runt eleverna och lära sig nya strategier och förhållningssätt utan att det är påtvingat från skolledningen med beteckningen "kompetenutveckling", "kursdag", "utbildningsinsats" etc., så blir också lärandet och behållningen större! Det man upptäckt själv är man också mer benägen att få berätta och sprida till sina kollegor – något som också visat sig i personalrummets fikasoffa under projektets gång! Det kollegiala lärandet blir därmed en mycket fruktbärande bieffekt - projektets insatser har gett ringar på vattnet!
Workshop: 
Samspråka 3

Relaterat projektverkstad