Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har helt uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Mål: - Att eleverna ska klara de kurser som ingår i programmet med minst godkända betyg. Detta mål har vi uppnått helt: alla elever som varit deltagare i projektet och fått Språkstöd 2 tim/vecka har klarat minst godkänt i de kurser som varit aktuella. - Att lärare (som arbetat i projektet) ska få ökade kunskaper om denna elevgrupps skolsituation. De lärare som varit Språkstödjare inom projektet vittnar om hur arbetet med dessa elever varit som en gratis kompetensutveckling! De beskriver hur deras nya erfarenheter om vilka språkliga svårigheter som finns i ämnet bidragit till att de tänker annorlunda inför planering och genomförande av undervisning, prov, uppgifter etc. - Att kunskaper vi får genom projektet ska bidra till systempåverkan. Den systempåverkan vi sett är att Språkstöd nu ingår som en obligatorisk del på varje program och i varje årskurs där elever ur denna målgrupp finns. Vid tjänstefördelningen på vårterminen planeras detta uppdrag i lärarnas tjänster, inför det kommande läsåret.
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Har ej mätt
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I stor utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I viss utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
I ovanstående frågeställningar rörande ökad kompetens, stärkt engagemang, samt ändrade förhållningssätt och attityder hos personal har svarsalternativet "i viss utsträckning" valts. Detta utifrån det faktum att bara ett fåtal av skolans alla lärare arbetat i projektet. För dessa lärare gäller dock svarsalternativet "i stor utsträckning" ; De lärare som under projekttiden arbetet som Språkstödjare påtalar hur de blivit mer medvetna om språkliga svårigheter i det egna ämnet. Flera berättar hur de blivit mer noga med hur de formulerar sig i instruktioner, frågor, provuppgifter etc. De beskriver också hur de blivit mer medvetna om läroböckernas texter, ord och formuleringar och man kan misstänka att denna medvetenhet kommer påverka valet av läroböcker vid framtida inköp. Flera lärare berättar också hur de fått en annan syn på elevernas kunskapande då eleverna genom projektet getts möjlighet att kunna uttrycka och visa vad de kan. Detta har lett till attitydförändringar gentemot eleverna; deras språkliga hinder har blivit mer tydliga och förväxlas inte längre lika lätt med ämnesmässig oförmåga. Skolans långsiktiga plan är att uppdraget som Språkstödjare inte ska ligga bara på ett fåtal lärare, utan ska "rotera" till nya lärare med varje nytt läsår, så att fler lärare ges möjligheten att erhålla samma "omedvetna kompetenshöjning"! Så småningom har hela personalstyrkan smittats av nya kunskaper och förändrade attityder! Skolans riktlinjer har som beskrivits ovan förändrats då vi sett ett positivt resultat av Språkstödet: Språkstödet implementeras just nu på alla program och alla årskurser där elever ur målgruppen finns. Detta innebär arbetsrutiner som fokuserar på förebyggande insatser ( regelbundet stöd med start direkt vid terminens början) istället för att, som vi jobbade förut, enbart jobba "efterbyggande" med olika insatser för att försöka släcka bränder.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I liten utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
Inte alls
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
En intressant lärdom är att till synes små insatser (2tim/vecka) ger ett enormt resultat! Problematiken och svårigheterna runt målgruppen föreföll enorma då vi genomförde vår kartläggning/förstudie, och man kunde luras att tänka att det som krävdes var stora och dyra insatser! Vår intention var att prova något som var enkelt till sin form och som inte krävde "experter". Tack vare den ingången kan vi nu också implementera Språkstödet i full skala. Detta är förvisso en lärdom att ha med sig inför kommande utvecklingsprojekt: Lösningen finns i de egna leden, det gäller bara att hitta rätt former för det!
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Vi har under projektets gång inte gjort några förändringar avseende metoder eller målgrupp. Dock har en del förändringar skett som rört praktiska faktorer som t ex schemakrockar. De utmaningar vi mött har legat på organisationsnivå. Det har varit svårt att hitta tider för erfarnhetsspridning till rektorerna.Tanken var från projektets början att rektorerna skulle ansvara för att sprida erfarenheter från projektet vidare till arbetslag och personal. Detta har inte skett i den omfattning som vi hade hoppats. Intresset har funnits men inte tiden. Då rektorerna är ansvariga för att tjänsteunderlag och schema planeras utifrån att Språkstödet ska vara en regelbunden aktivitet under hela läsåret är det viktigt att de känner till både syfte, mål och resultat av den verksamhet de är ansvariga att administrera.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I stor utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
Inte alls
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
Inte alls
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I stor utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Vår förstudie visade att eleverna upplevde stora svårigheter med bl a läsning av läromedelstexter samt redovisningar i både skriftlig och muntlig form. Förstudien visade också att lärarna saknade kunskaper om denna elevgrupps skolsituation samt att de inte kände till vilka språkliga svårigheter som fanns i det egna ämnet. Elevernas rädsla att fråga eller be om förtydliganden för att inte "störa" eller slösa lektionstid, var också något som tydligt kom fram i förstudien. Att de insatser skolan gjorde för dessa elever ofta sattes in alldeles försent blev också tydligt. De metoder (Språkstödet) vi provade under projekttiden utgick helt och hållet från ovanstående. Lärandemiljön: Då ordinarie lektionstid visade sig vara för knapp samt inte ge eleverna den trygghetskänsla som behövdes för att våga fråga och be om hjälp, schemalades två timmar i veckan då eleverna gavs möjlighet till studiehandledning, enskilt eller i liten grupp. Samverkan: Den samverkan som kommit till stånd är främst en samverkan mellan eleverna i målgruppen och deras lärare: I och med att läraren getts möjlighet att "få syn" både på vad eleverna faktiskt kan samt var språket sätter gränsen för deras förståelse av och möjlighet att visa nya kunskaper har denna samverkan påverkat undervisning och upplägg. Innovativ verksamhet: det innovativa i Språkstödet är sannolikt våran tanke att inte ta in "experter" eller personal utifrån för att komma tillrätta med problemen, utan istället låta befintlig personal göra jobbet! I övrigt är ju varken studiehandledning eller enskilda stödåtgärder något specifikt innovativt i dagens skola... Strategisk påverkan: Vår tanke att uppdraget att vara språkstödjare ska vara "rullande" dvs ligga på nya lärare vid varje nytt läsår, bottnar i tanken att mötet med dessa elever ger en omedveten kompetenshöjning som automatiskt påverkar den egna undervisningen! Om experter eller annan personal ( t ex speciallärare eller SVA-lärare) hade valts att vara språkstödjare hade denna kunskap ( om elevernas språkliga situation) inte kommit undervisande lärare till del.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Inga sådana aktiviteter har förekommit.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
Inte alls
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
Inte alls
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Arbetsförmedling: 
Inte alls
Försäkringskassa: 
Inte alls
Landsting (Region): 
Inte alls
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Mycket väl
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
De språkstödjare som arbetat med eleverna under projekttiden har varit lärare med koppling till respektive program.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Styrgruppen har bestått av projketledaren, gymnasiechef ,ansvarig rektor för Språkintroduktionen samt ansvarig personal från ekonomiavdelningen.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Alla elever med annat modersmål än svenska, på de program som varit aktuella, har erbjudits att delta i projektet oavsett kön. Alla har också tackat ja till språkstödet.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Att inte tillfullo kunna det språk varpå man ska inhämta kunskap är en stor utmaning för den aktuella målgruppen. Det kan liknas med att leva med ett funktionsnedsättning. Språkstödet är ett steg mot förverkligandet att göra ämnesinnehållet mer tillgängligt för denna elevgrupp .
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Grunden för Västerbottens ansökan om att vara med i Plug var, och är, det samverkansavtal som samtliga länets kommuner är med i och som gäller gymnasieutbildning. Ett viktigt steg i utvecklingen av samverkan har varit att 5 kommuner delat målbeskrivning och målgrupp för verkstaden Första rummet samt att 3 kommuner gjort på samma sätt kring verkstaden Samspråka. Resultaten består i att i samband med igångsättning av verkstäderna fördes ett samråd mellan kommunerna kring hur respektive kommun skulle utveckla organisation och metoder i verkstäderna. Underhandskontakter har funnits under tiden för att förfina metoder m.m. Inte minst den samverkan som låg till grund för seminarierna i konferensen bemötande, samverkan och resultat i februari 2014 visar på dessa verkstäder arbetat med en minsta gemensamma nämnare. Ett annat resultat är att samverkan, med den kunskap vi har idag, går att fördjupa för att få en snabbare erfarenhetsspridning av metoder mm samt att de enskilda verkstäderna får en återkoppling från andra kring sitt arbete. På regional nivå har projektledaren varit involverad i arbetet med handlingsplan för ny programperiod för socialfonden. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin har ledningen för region Västerbotten informerats om arbetet i Plug in och på så sätt påtalat vikten av det arbete som utförs samt kunnat lyfta dessa frågor till en strategisk nivå inom region Västerbotten.
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
Inte alls
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
Inte alls
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
Inte alls
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
Inte alls
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I liten utsträckning
Regionen : 
I stor utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum nationellt: 
Inte alls
Media: 
I viss utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
Inte alls
PlugInnovation: 
Inte alls
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
Inte alls
Egen utvärdering: 
I stor utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Projektet inleddes med att en förstudie/kartläggning på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå genomfördes. Resultatet av förstudien låg sedan till grund för de insatser som planerades inom ramen för projektet. Regelbundna utvärderingar/uppföljningar har gjorts på grupp- och individnivå under hela projekttiden. Utvärderingarna har varit mycket värdefulla och tydligt visat att vi är på rätt väg.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Det kan ibland vara svårt och tungt att få till nya skolutvecklande arbetssätt och metoder bland skolans personal. Lärare och pedagoger har en tuff arbetssituation och förväntas ta del av och sätta sig in i allt ifrån nya styrdokument, nya kursplaners innehåll, nya betygskrierier och nivåer till planer om likaberättigande eller kanske t o m besparingsplaner. Att som skolledare se ett behov och starta igång ett utvecklingsarbete är inte alltid fruktbart: Lärarna upplever att de påläggs kompetensutveckling som de inte efterfrågat, motivation och intresse saknas och utvecklingssatsningen ger litet resultat men desto fler trötta och missbelåtna lärare... Att utforma ett utvecklingsarbete utifrån tanken att lärarna själva "gör jobbet" och därmed "omedvetet" skaffar sig både kompetenshöjning och erfarenhet tillika med förändrade attityder och förhållningssätt förefaller vara en gångbar väg. Experter och specialister i all ära, men det vi sett som viktiga delar för att minska svårigheter (och avhopp) för denna elevgrupp bygger på tid och rätt bemötande - områden där alla som jobbar i skolan faktiskt är kvalificerade! När lärare själva får uppmärksamma nya saker, göra aha-upplevelser runt eleverna och lära sig nya strategier och förhållningssätt utan att det är påtvingat från skolledningen med beteckningen "kompetenutveckling", "kursdag", "utbildningsinsats" etc., så blir också lärandet och behållningen större! Det man upptäckt själv är man också mer benägen att få berätta och sprida till sina kollegor, något som visat sig i personalrummets fikasoffa under projektets gång! Det kollegiala lärandet blir därmed en mycket fruktbärande bieffekt - projektets insatser har gett ringar på vattnet!
Workshop: 
Samspråka 2

Relaterat projektverkstad