Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har delvis uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Målet var att förebygga gymnasieavbrott på den lokala gymnasieskolan - i synnerhet elevmålgruppen på IM - genom att de elever som identifierats i riskzon för studieavbrott erbjuds individuellt stöd och gruppaktiviteter. Målet var också att hitta nya flexibla utbildningsalternativ och nya insatser/metoder för målgruppen som kan komma att implementeras efter projektets slut. Vissa stärkande gruppaktiviteter, såsom studie- och läxhjälp efter skoltid och "fredagsgruppen", har implementeras i ordinarie skolverksamhet. Snabbare och mer anpassade ingångar för grundskoleelever och för avbrottselever att påbörja studier på ett IM-program har utvecklats på grund av projektet. Däremot går det inte att utläsa huruvida avbrotten har minskat eller inte. För få projektresurser och för få elever för insatser samt att insatserna var differentierade - på både individ- och gruppnivå - omöjliggör en adekvat analys av avbrottsstatistiken kopplat till projektets eventuella påverkan. På det sättet kan projektet sägas inte ha uppnått målet.
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Har ej mätt
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Ökat mycket
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Ökat ganska mycket
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I liten utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I liten utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I liten utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
Vet ej
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Problem att implementera aktiviteter/insatser som inte är naturligt kopplade till kärnverksamheten. Å andra sidan växte den här projektverkstaden fram efter projektets start och initierades av den lokale projektledaren. Den lokala gymnasieskolan ägde på så sätt aldrig frågan, utan var bara tacksam för förstärkta resurser för den mest utsatta målgruppen under en begränsad tidsperiod. Det fanns aldrig någon uttalad implementeringsplan.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
Inte alls
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
Inte alls
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I liten utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I liten utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I liten utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I liten utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Egentligen inget resultat alls att tala om. Möjligtvis att socialpedagogens sätt att arbeta med målgruppen och att IM-målgruppens specifika behov och förutsättningar har förankrats och medvetandegjorts för skolledningen på ett tydligare sätt än innan Rampens tillkomst.Projektets styrgrupp har också haft för få representanter från skolledningen för att den här verkstaden skulle ha fått en ärlig chans att överleva på "riktigt".
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Även om inte detta kom som en överraskning för den involverade projektpersonalen, är det ändå väsentligt att än en gång poängtera betydelsen av det relationella - bemötandet - som villkorar allt: lärande, studieresultat, förtroendekapital och minskandet av avbrott. En annan insikt är att det skulle ha behövts ett tätare samarbete kring de elever som både är aktuella i verksamheter inom social- och arbetsförvaltningen och samtidigt är inskrivna på den lokala gymnasieskolan. I och för sig fanns det aldrig ett uttalat mål för den här projektverkstaden att fokusera på detta, men här har gråzonen mellan olika myndigheters/förvaltningars/enheters ansvarsområden visat sig påtaglig. Här finns mycket att förbättra/utveckla för elevernas bästa. Ytterligare en reflektion är att det verkligen behövs personal såsom socialpedagogen i projektet i gymnasieskolan idag. Möjligtvis att man kan skönja framväxten av en ny profession - en slags neutral elevcoachande funktion som både är ett stöd för och en länk mellan elevhandledare/lärare och elevhälsan.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Från uteslutande individuell coachning/uppföljning kom projektverkstaden och då socialpedagogen att också komma att jobba med olika grupper av elever - alltifrån riktat, obligatoriskt mattestöd till mer frivilliga mervärdesaktiviteter såsom studie- och läxhjälp efter skoltid och "fredagsgruppen". Uppföljning av målgruppen - tidigare IM-elever på den lokala gymnasieskolan och som sedan läser på ett nationellt program (antingen på den lokala gymnasieskolan eller på en extern), på vuxenutbildningen eller på folkhögskola, men som anses ha behov av uppföljning/kontakt för att de inte ska avbryta sina studier - har visat sig vara oerhört värdefull. Responsen från både elever och från föräldrar har visat att den här elevuppföljningen är oerhört uppskattad – att den klargör att hemkommunen bryr sig och visar ett äkta engagemang för ungdomarna. I efterklokhetens namn kom projektverkstaden Rampen att rikta sig till väl många elever/elevkategorier - något som också har gjort det mer eller mindre omöjligt att göra en trovärdig och meningsfull analys av dess betydelse. En förändring avseende målgrupp är att elever läsandes på introduktionsprogrammet Språkintroduktion successivt kom att bli mer involverade i projektet - och då i synnerhet gällande aktiviteterna inom "fredagsgruppen".
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I stor utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I viss utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I liten utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I viss utsträckning
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Samverkan: Den interna samverkan på den lokala gymnasieskolan – i synnerhet mellan den pedagogiska personalen på introduktionsprogrammen och elevhälsa, studie- och yrkesvägledare, utvecklingsledare och rektor(er) – har utvecklats under projektets gång. Samverkan med externa aktörer har däremot inte utvecklats i den grad som vore önskvärt, men den är bättre idag än innan projektets start. Vissa nya och mer tillgängliga ingångar för ungdomar att påbörja eller återuppta sina studier på IM har dock initierats – något som är ett direkt resultat av ett tätare samarbete mellan ungdomsbehandlare från social- och arbetsförvaltningen och Rampen/den lokala gymnasieskolan. Lärande miljöer: Projektet fokuserade på det icke-formella lärandet i mötet med deltagarna. Traditionell klassrumsundervisning har undvikits. Flexibla utbildningsalternativ har via projektet genomförts – lyckat på enskild individ-/elevnivå men inte på ett strukturerat sätt som lett till någon övergripande förändring. Frivilliga mervärdesaktiviteter – på raster och efter skoltid – har med varierande framgång genomförts. På drygt en termin (Vt. -13) kom Rampen att integreras på IM i allmänhet och i utbildningen Individuellt alternativ (IMI) i synnerhet. Detta ledde till ett nytt, flexibelt studiealternativ - en ettårig variant som kallades för IMIc (skolåret 2013-2014) och som bestod dels av grundskoleämnen, dels av motivationshöjande insatser som ansvarades och genomfördes av projektverkstaden Rampen. Även om inte Rampen som verkstad lever vidare efter projektet, har det här upplägget levt vidare under skolåret 2014-2015. Upplägget och innehållet är ju anpassat för elevernas bästa och kan således härledas till Lärande miljöer. Innovativ verksamhet: Socialpedagogen i Rampen har fungerat som en brygga mellan grundskolan och IM på den lokala gymnasieskolan. Han har stått för en tidig och försiktig/mjuk övergång till det nya skolstadiet för elever med särskilda behov. Möjligtvis kan också vissa mervärdesaktiviteter såsom ”Fredagsgruppen” och L.Ä.S.K. betecknas som innovativa, då de har lyckats att motivera eleverna och få dem att stanna kvar i skolan fastän aktiviteterna varit frivilliga och legat utanför deras scheman. Strategisk påverkan: För att få genomslag för de resultat och de positiva erfarenheter likväl som utmaningar som projektet har uppnått och erfarit – och samtidigt få möjlighet att profilera projektet på lokal politikernivå - har projektledaren medverkat på olika nämndsmöten under projektets gång. Dessutom har projektledaren på uppmaning av förvaltningscheferna för social- och arbetsförvaltningen och utbildningsförvaltningen presenterat, diskuterat och problematiserat projektarbetet för kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Utan en naturlig förankring och kraft från skolledningen från första början - projektverkstaden Rampen fanns ju aldrig med i den ursprungliga projektplanen för Plug In i Partille - har det varit svårt att bedriva ett trovärdigt och fruktbart strategiskt påverkansarbete. Den lokale projektledaren har kontinuerligt under Rampens livslängd förmedlat rapporter, utvärderingar och tankar om verkstaden till skolledningen och samtidigt varit tydlig med att det är den som får stå för själva implementeringsansvaret.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Projektledarna för Plug In inom GR var medbjudna till GR Drop outs transnationella kompetensutvecklingsresa till London 17-20 oktober -12. Tillsammans med utbildningscheferna och andra nyckelpersoner i Göteborgsregionen fick projekledarna ta del av relevanta studiebesök och fördjupade diskussioner kring ”drop outs-problematiken”. Detta gav värdefulla insikter och inspiration till att utveckla sina egna delprojekt inom Plug In. Därutöver fördjupades kontakten mellan de regionala projektledarna, vilket skapade förbättrade möjligheter till samverkan på hemmaplan.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I viss utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I liten utsträckning
Arbetsförmedling: 
I viss utsträckning
Företag : 
Inget enskilt företag har varit en uttalad aktör i projektet. Däremot har det lokala näringslivet - och är alltjämt - betydelsefullt vid det fortlöpande arbetet med att ungdomar ska få en relevant och stärkande/vägledande praktikplats.
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Vissa aktörer/personer har visat på ett större engagemang än andra - något som rimligen borde vara helt naturligt. Vissa har haft projektuppdraget mer naturligt kopplat till sitt ordinarie arbete, såsom kurator, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog/t.f. rektor, och således kommit att bidra med mer kunskap och arbetstid än andra.
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Initialt bestod gruppen bara av socialpedagogen och den lokale projektledaren som hade en dialog med skolans rektorer (båda dessa rektorer har slutat under projektets gång). Successivt kom allt fler att bli berörda av Rampens arbete, såsom kurator på IM, fritidsledaren (som först var aktiv i den andra projektverkstaden Porten), studie- och yrkesvägledaren på IM, specialpedagogen/t.f. rektor på IM och en elevassistent på IM.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Dåligt
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Gruppens sammansättning har förändrats över tid, men under större delen av projekttiden bestod den av följande representanter: 2 st avdelningschefer från social- och arbetsförvaltningen, 1 st chef för vägledningsenheten från dåvarande gymnasieförvaltningen (fr.o.m. 1 januari -13, utbildningsförvaltningen) och 1 st avdelningschef från kultur- och fritidsförvaltningen. Styrgruppen har mestadels varit intresserad av den andre projektverkstadens utveckling - något som är logiskt då Rampen aldrig fanns med i den ursprungliga projektplanen och att uppföljningsarbetet gällande KIA alltid var delprojektets primära syfte och målgrupp.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Socialpedagogen i Rampen fyllde en viktig funktion ur ett jämställdhetsperspektiv. Den elevhälsopersonal (kuratorer, skolsköterska och specialpedagoger) som finns på den lokala gymnasieskolan, Porthälla Gymnasium, är nämligen alla kvinnor. Betydelsen av en manlig pedagog i Rampen ska väl inte överdrivas, men inte heller förringas i sammanhanget. Att han därutöver hade ett mjukt och coachande förhållningssätt, var en viktig kontrast till den starkt könsstereotypa uppfattningen om kvinnligt och manligt som många gånger är rådande hos målgruppen. Rampen identifierade tidigt en grupp flickor på IM som sedermera kom att erbjudas stärkande gruppinsatser i vad som kom att kallas för ”fredagsgruppen” - en på många sätt riktad jämställdhetsinsats. Kontinuerligt under projektets gång har det förts könsuppdelad statistik över de elever/deltagare som tagit del av Rampens insatser. Detta har sedan också föranlett olika analyser.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Tillgänglighetsaspekten har under projektets gång mestadels handlat om bemötandet av ungdomar/elever generellt men framför allt av dem med dokumenterade eller förmodade psykiska funktionsnedsättningar och diagnoser - något som i stor utsträckning har innefattat elevmålgrupperna på IM. Egentligen har alla insatser av Rampen - alltifrån flexibla utbildningsalternativ och upplägg till riktade stödinsatser på både individ- och gruppnivå - handlat om tillgänglighet för den målgrupp som mest riskerar att göra ett studieavbrott.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Den lokale projektledaren har nära följt och sedermera även ingått i GRIA-nätverket (Göteborgsregionens nätverk för det kommunala informationsansvaret), där viktiga frågor lyfts och relevant informations- och kunskapsutbyte skett.
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
I liten utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I viss utsträckning
Regionen : 
I viss utsträckning
PlugInnovation: 
I viss utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I viss utsträckning
Egen utvärdering: 
I viss utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
För Partille kommun har de externa aktörerna på nationell nivå bidragit minimalt med det lokala utvecklings- och implementeringsarbetet. Möjligtvis att rådande politiker och chefstjänstemän i Partille kommun bättre har förstått att frågan är en nationell angelägenhet och att det således gav en större tyngd för den lokala utvärderingen att projektet är så pass stort och ägs av SKL och finansieras av ESF. På regional nivå - alltså relationen mellan det lokala projektet i kommun och i det här fallet den regionala projektgruppen på GR (Göteborgsregionen) - har det hela tiden funnits ett viktigt utbyte och konkret stöd i exempelvis formulering av metodbeskrivning och måluppfyllelse. Problemet har knappast handlat om relationen mellan Partille kommun och GR gällande Plug In, utan om att de olika medlemskommunerna har haft så olika ingångar/fokus, budget/resurser och att de lokala projektledarna har haft så olika förutsättningar och befunnit sig på så olika nivåer i den kommunala hierarkin. Av denna anledning har regionala projektmöten emellanåt blivit för spretiga. Relationen mellan regionen och det nationella: Det vore oprofessionellt av mig att spekulera i hur den har varit. Men vad jag kan säga är att det inte har varit bra att den direkta kontakten med finansiären, alltså ESF, har hanterats av en nationell projektägare som har befunnit sig långt ifrån de lokala delprojekten. Som lokal projektledare har jag uppfattat det som att regionen/GR - länken mellan det lokala och det nationella - har haft en otacksam roll i det här arbetet och fått utstå onödigt mycket kritik från lokala projektledare. En personlig reflektion om den tre-nivåorganisation som projektet byggt på: Gärna en nationell projektägare som jobbar exklusivt med spridning och strategisk påverkansarbete, men i så fall betydligt mer aktivt och trovärdigt. Samtidigt låt regionen ha den direkta kontakten med finansiären. Då skulle alla de frågor som de lokala delprojektet i kommunen har, snabbare kunna besvaras. Detsamma gäller för de externa utvärderarna. Att komma in (för)sent i processen, bara erbjuda punktinsatser för att därefter vara borta från projektet under långa perioder och för att sedermera leverera utvärderingar som efterfrågar svar på frågor som de lokala delprojekten aldrig ställt, inger ju inte ett direkt förtroende. Låt även regionen äga frågan om utvärderare och ha dem upphandlade och med i arbetet från första början.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
1. Utgå från ordinarie verksamhet och förstärk/utveckla den istället för att riskera att bygga upp en parallellverksamhet som kan komma att självdö när projektmedlen är slut. Riktigt så illa blev det aldrig med projektverkstaden Rampen, men jag är övertygad om att vi hade kommit längre med vår påverkan, om vi mer tydligt från första början utgått från ordinarie verksamhet än från en parallell stödverksamhet. 2. Undvik oengagerad och konservativ projektpersonal som kan komma att agera ”bromsklossar” för ett utvecklings-/förändringsarbete. Representanterna för Rampen har dock varit riktigt engagerade. 3. Tänk stort - visionärt - men jobba småskaligt, metodiskt och ”realistiskt”! Detta är inte alltid lätt då projekttiden är utmätt, rapporter ska in regelbundet, deadlines skall hållas och som i mitt fall vill jag framåt - möjligtvis för fort emellanåt. Som lokal projektledare, sätt upp egna prioriteringslistor och mål - nödvändigtvis inte frikopplade från projektplanen - men mer som ett stöd i det dagliga arbete. Exempelvis: Den här terminen/det här halvåret skall samarbetet med just den här viktiga aktören prioriteras/sättas - alla helst i alla led. Rampen var för löst förankrat i skolledningshierarkin, för visionärt, för vagt formulerat och hade både för få resurser och tid för att kunna implementeras på ett genomgripande sätt. 4. Strategiskt påverkansarbete skall inte underskattas (förankring i alla led) – gör projektet till en viktig verksamhetsfråga för alla! Skapa lokala mallar för intern rapportering - låt styrgrupp och förvaltningsledningen följa projektets fortskridande och förklara för projektgruppen att det arbetet görs - involvera projektgruppen i detta och lyft fram dem som behöver mest uppmärksamhet (inte nödvändigtvis de mest skickliga alla gånger). 5. Bevaka noggrant de metoder/arbetssätt som utvecklas och ha hela tiden i åtanke att de ska lösa ”problemen” i ordinarie verksamhet(er). Annars finns en risk att metoderna är fina, roliga och spännande på ytan, men fyller inte alls någon funktion ur ett långsiktigt verksamhetsperspektiv. Hellre framskapandet av ett "tråkigt" men ovärderligt lokalt samverkansavtal än att lägga tid på att hitta intressanta föreläsare som bara kan komma att bekostas av ESF-medel. Ha hela tiden implementeringsarbetet högst närvarande i arbetet. Om inte detta görs, finns en risk att viktiga aktörer med mandat för påverkan ser projektet som något oviktigt och som det i bästa fall går att (ut)nyttja lite under en begränsad period.
Annat: 
Projektet fick möjligheten att presentera och diskutera båda sina projektverkstäder i Plug In i Partille för KSAU i april -13.
Workshop: 
Rampen - Utveckling av flexibla utbildningsalternativ