Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har delvis uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Vi har provat ut och börjat implementera ett arbetssätt för överlämning av information från grundskolan till gymnasieskolan om elever som fått någon form av särskilt stöd. Alla enheter är delaktiga och tydliga rutiner finns. Ämnesmässig samverkan har påbörjats mellan lärare i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasielärare, framför allt i engelska, matematik och svenska. Gymnasieverksamheten har blivit medveten om behovet av statistik och uppföljning, samt behovet av rutiner på skolan för att försvåra avhopp.
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I viss utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I liten utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Gymnasieskolorna har ibland anpassat klassindelning och elevhälsoteamens arbete utifrån överlämningsinformationen. Målgruppens behov har hamnat mer i fokus och personal inom gymnasieskolan efterfrågar mer information och kompetensutveckling kring olika slags diagnoser och funktionshinder vilket de också erbjuds genom vår centrala elevhälsa. Lärare och skolledare har börjat efterfråga formaliserad ämnessamverkan mellan grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet. Ett samarbete inom utbildningskontoret har påbörjats mellan utvecklingsledare för grundskolan och gymnasiet. Några kompetensutvecklingstillfällen har erbjudits i samband med ämnesdidaktiska seminarier samt i en kommungemensam studiedag.
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I stor utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Gemensamma rutiner och blanketter inom regionen för överlämningsarbete. Överlämningsarbetet inom kommunen har blivit accepterat, implementerat och uppskattat. Utbildningskontorets mottagningsgrupp som genomför själva överlämningen har fått en utvidgad dialog med både grundskolor och gymnasieskolor som är viktig även i andra sammanhang.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Inom grundskolan har man kommit till insikt om vikten av att till gymnasieskolan överlämna kunskaper om och erfarenheter av elever som fått någon form av särskilt stöd (vår målgrupp) för att de ska ha större möjligheter att lyckas med sina gymnasiestudier. Det har lett till att man arbetar mer medvetet under hela årskurs 9 med att skaffa föräldrars samtycke till överlämningen. Inom gymnasieskolan arbetar man mer aktivt med mottagandet av målgruppen. Vi möter här oftare en attitydförändring från att elever ska få börja gymnasiet ”med blankt papper” till att man välkomnar så mycket information som möjligt om eleverna så att man kan anpassa sin verksamhet. Det händer till och med nu att man efterfrågar information redan innan antagningen är klar för att få mer tid till att planera för att bra mottagande.
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Vi har medvetet börjat på strukturell nivå i vårt projekt men har sedan försökt starta upp en elevverkstad tre gånger. Tanken med denna har varit att genom samtal med elever ur målgruppen undersöka mottagandet på gymnasieskolan och finna viktiga utvecklingsmöjligheter för att i ännu större utsträckning möta elevernas behov. De första två gångerna involverade upplägget elevhälsopersonalen på några olika skolor. I båda fallen föll våra försök på grund av bristande förankring från ledningshåll. Vi hade klartecken från bildningschefen och aktuella rektorer men när personalen på skolan satte sig på tvären backade rektorerna. Till saken hör att vi under samma period har haft mycket turbulens på chefssidan med en stor omorganisation och en frånvarande chef, vilket bland annat bidragit till att vi inte haft någon styrgrupp för projektet. Vi valde därför tredje gången att bygga en elevverkstad kring en central syv-resurs. Olyckligtvis blev denna nyckelpersonal långtidssjukskriven i omgångar och vi har inte kunnat få tag i en ersättare med rätt kompetens i tid. Därför har vi ingen direkt elevverkstad i vårt projekt.
Nya arbetssätt/metoder: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I viss utsträckning
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Vår överlämningsmetod bygger på samverkan mellan grundskolan och gymnasieskolan. Representanter från den kommuncentrala mottagningsgruppen besöker varje grundskola under våren och samtalar om de elever som har fått någon form av särskilt stöd. De uppmanar då skolorna att fylla i överlämningsblanketter. När antagningen är klar samlar mottagningsgruppen ihop överlämningsblanketter och annan skriftlig dokumentation om eleverna och överlämnar denna till mottagande gymnasieskolor genom besök och samtal. Efter att överlämningen är genomförd utvärderar mottagningsgruppen arbetet och återkopplar till grundskolorna och följer upp med gymnasieskolorna. Överlämningsarbetet får därmed en strategisk påverkan både på grundskolornas arbete med målgruppen och deras föräldrar under årskurs 9 och på gymnasieskolornas verksamhet kring särskilt stöd och särskild ämnesstöttning.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
Inte alls
Regionförbund/Kommunförbund: 
I liten utsträckning
Arbetsförmedling: 
Inte alls
Försäkringskassa: 
Inte alls
Landsting (Region): 
Inte alls
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Projektledaren arbetar som utvecklingsledare på förvaltningen och arbetar mycket med lärarinsatser. Projektansvarig fungerar som chef för mottagningsgruppen och antagningen. Övriga deltagare arbetar på mottagningsgruppen och har olika kompetenser: specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt socionom.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Dåligt
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Vi har inte haft en fungerande styrgrupp. Istället har vi haft viss avstämning med Bildningschefen och verksamhetschefen för grundskolans årskurs 7-9.
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Vi har börjat ta fram könsuppdelad statistik för att i nästa steg kunna identifiera systematiska skillnader.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Projektet handlar till stor del om att skapa ett bättre mottagande på gymnasieskolan för elever i behov av särskilt stöd t ex på grund av att de har en funktionsnedsättning.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
I vår region har projekten begränsats till att bara gälla elever behöriga till nationella program. Det har begränsat våra möjligheter att nå direkt till eleverna i vårt projekt med tanke på våra svårigheter att komma in på gymnasieskolorna. Vi har haft önskemål om att få rikta insatser mot IM-elever och avhoppade/Kia-elever. Parallellt med Plug in har vi regionalt haft ett SYV-projekt som tagit fram en regional strategi för syv-arbetet som stöd för kommunernas arbete. Det pågår också ett arbete med en regional elevdatabas som ska underlätta kontrollen över elever som går i skola i annan kommun.
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
Inte alls
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
Inte alls
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I liten utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I viss utsträckning
Regionen : 
I liten utsträckning
Externa forum nationellt: 
Inte alls
Media: 
Inte alls
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I liten utsträckning
PlugInnovation: 
I liten utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I stor utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I stor utsträckning
Egen utvärdering: 
I viss utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Den nationella projektledningen har haft stor påverkan när regler och förutsättningar för redovisningen har förändrats under pågående projekt. Det försvårar arbetet i det lokala projektet. Å andra sidan har de nationella samlingarna med kunskaps- och erfarenhetsutbyten samt med extern input varit mycket givande. På regional nivå har de regelbundna projektledarträffarna också varit givande liksom de kompetensutvecklingsprogram som genomförts med extern input. Den största bristen för oss har varit avsaknaden av styrgrupp. För arbetet med förankring utåt och ansvarsfördelning inom projektet är den nödvändig.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Se till att ha en styrgrupp igång och med inbokade möten över tid innan projektet drar igång! Jobba hårt med förankring i förväg ”på golvet”, där projektet ska materialiseras! Anordna och/eller delta i nationella och regionala samlingar för utbyte och extern input! Där kan man få stöttning, inspiration och kraft att hålla drivet uppe i det egna lokala projektet.
Workshop: 
Överlämning mellan grund- och gymnasieskola