Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har överträffat målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Plug In Möjligheten i Alingsås startades upp mot bakgrunden av den eskalerande andel ungdomar i kommunen som gick på försörjningsstöd samt det faktum att ungdomsarbetslösheten var skrämmande stor i förhållande till kommunens egentliga resurser och förmåga. Vid en närmare kartläggning framkom det att många av dessa ungdomar saknade sin gymnasiekompetens. Inom Alingsås kommun skedde ett antal insatser där man riktade sig mot att stärka ungdomar och hjälpa dem att närma sig arbetslivet. Dock var de flesta av dessa insatser arbetsmarknadsinsatser och riktade sig till ungdomar över 18 år och ibland även över 20 år. Vi på Plug In såg att en viktig del i minskningen av antalet ungdomar på försörjningsstöd och i arbetslöshet var att insatserna måste ske tidigt och att stort fokus måste ligga på att förhindra avhoppen i gymnasieskolan, att aktivt stötta dem att stanna kvar i skolan alternativt få tillbaka dem i skolan så att de får med sig sin gymnasiekompetens. Med utgångspunkt från denna problematik startades projektet Plug In upp i Alingsås i augusti 2012. Två gemensamma nämnare för de ungdomar/unga vuxna Plug In mött hittills under projekttiden är; avsaknad av fullständigt gymnasiebetyg och att de på något sätt hamnat utanför de aktiviteter som idag erbjuds inom ordinarie förvaltning/organisation. De kanske inte orkade skolgången fullt ut, inte klarar sysselsättning på heltid, behöver en mer anpassad studietid och studiesituation, har varit hemma och helt isolerad från skolan och stora delar av samhället under en längre tid etc. Bristen på alternativ ökar andelen ungdomar som väljer att helt avbryta sina studier och kan även hämma ungdomar som redan avbrutit från att ta upp sina studier igen. Behovet av att ta fram alternativ till den traditionella skolform som fanns blev tydligt. Därför gjordes följande insatser inom Plug In Möjligheten gentemot målgrupp 1; Förstärkning av Studiesupport; Studier bedrevs i den redan befintliga studiesupport på Alströmergymnasiet, av ungdomar i målgruppen 16-19 år, där ett flertal gymnasiekurser under en period kunde läsas av ungdomar från Plug In, enskilt eller tillsammans med gymnasiets elever. Under det sista året minskades detta ned till matematik på grund av brist på lärartimmar. Syftet med att läsa enstaka kurs/kurser via en support var för att få testa på skola i ett sammanhang som känns mindre, mer individanpassat och tryggare vilket i sin tur förväntades resultera i ett ökat självförtroende kring skolsituationen. Målsättningen med supporten var att hjälpa ungdomar att bli behörig för att söka ett gymnasieprogram, en vuxenutbildning eller folkhögskola, att hålla kvar i skolan eller att återvända i anpassad takt efter individens egna förutsättningar. Studiesupporten blev också en naturlig ingång till skolan där ungdomarna kunde känna en trygghet och tillhörighet utan att gå på ett program. Plattformen är en nystartad del av Alströmergymnasiet med fokus kring ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser samt annan problematik i skolan. Ett samarbete fanns från start mellan Plug In och personalen på Plattformen. Lovskola; Syftet med lovskolan var att erbjuda ungdomar, som av olika anledningar hamnat efter i sina studier, en möjlighet att komma ifatt och i förlängningen minska risken för avbrott. Lovskolan var ett samarbete mellan Plug In och Alströmer där Plug In bistod med det sociala och praktiska stödet ungdomen behövde för att klara studiesituationen. Personal på Alströmer bistod med ämneskompetensen och upplägg av studieuppgifter. Lovskolan hölls öppen under februarilov, påsklov samt höstlov. Samverkan Alströmer/Arbetsförmedlingen; För att minska gapet mellan gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen startades ett samarbete upp dem emellan. Samarbetet syftade till att motivera och stötta ungdomar i att göra smarta val kring sin skolgång, få en insikt kring vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, ge en guidning kring yrkeslivet och se vikten av ett fullständigt gymnasiebetyg samt vikten av att tidigt anmäla sig till Arbetsförmedlingen efter sin examen. Kill- och tjejsamtalsgrupper (integrerande verksamhet); På Alströmers Introduktionsprogram pågick innan projektet en integrerande och samhällsorienterande verksamhet kallad Vida Världen. Verksamheten hölls av Integrationsavdelningen i Alingsås och syftade till att stärka nyanlända/ensamkommande ungdomar och få dem att stanna kvar i sina studier. Inom Plug In utökades Vida Världen ytterligare genom uppstart av samtalsgrupper under hösten 2013 där ämnen som mänskliga rättigheter, hedersfrågor, kärlek mm berördes. Arbetet skedde utifrån KFUM:s metod "Modiga killar och tjejer".
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Ökat ganska mycket
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Ökat mycket
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Ökat mycket
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
--
En ökad kompetens bland er personal?: 
I stor utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I liten utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I liten utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I viss utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
- Viktigt av att ha samordnade insatser och samverkan. - Viktigt med tydlighet och information så att alla (ungdomar, personal, föräldrar) vet vad Plug In innebär, det ger trygghet -Är ett svårt jobb som kräver tid -En stor framgångsfaktor är att vi kunnat möta ungdomen på "neutral" mark (ej skola, socialtjänst eller AF) och som "neutral" person (ger ej betyg eller pengar) -Viktigt att ha kunnat finnas kvar över lång tid, även om ungdomen gått heltid i skolan, att ha kunnat finnas där som ett vuxet stöd genom hela studiegången -Att man kan lyckas med alla! Kräver dock resurser och tid men sparar i förlängningen in på mänskligt lidande och pengar till kommunen -Man måste bygga arbetet på funktioner och relationer runt individen och inte personer men krävs personligt engagemang för att kunna jobba bra med målgruppen -Sekretessfrågor går att lösa genom medgivande
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I liten utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I viss utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
- Ett utökat samarbete mellan Alströmergymnasiet och Arbetsförmedlingen startades upp inom projektet med syfte att minska ungdomsarbetslöshet samt öka samverkan mellan skola och arbetsförmedling. Insatsen under våren 2013 riktade sig mot alla ungdomar i årskurs 3 på Alströmergymnasiet där de kom att göra ett studiebesök på Arbetsförmedlingen och fick information av ungdomshandläggare kring AF och arbetslivet idag. Alla ungdomarna på Alströmergymnasiet fick under 2014 delta på en yrkesmässa som Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten anordnade tillsammans med näringslivet och företagarna i Alingsås kommun. Syftet med dessa insatser var som tidigare nämnts ett steg i arbetet mot ungdomsarbetslösheten. Att ungdomar får vetskap om Arbetsförmedlingen och de resurser som finns där gör att fler ungdomar också kommer att söka sig till AF när studietiden är slut. En medvetenhet kring att detta kunde leda till att det blev ett ökat antal ungdomar som skrev in sig på AF fanns. Dock ansåg man att det skulle vara positivt även om ungdomsarbetslöshetssiffrorna skulle skjuta i höjden inom kommunen då man hoppades att mörkertalet kring arbetslösa ungdomar istället skulle minska. Om ungdomarna blir inskrivna på AF, blir de också synliga för kommunen och kan då aktivt ta del av de insatser och resurser som kommunen erbjuder. -Multikompetent team (mycket bra under projektet, efter projektet är det sagt att de största delarna av det multikompetenta teamet ska fortsätta leva kvar) -Hittat alternativa lösningar för skolgången för ungdomarna och lyckats fånga upp dem i större utsträckning innan de väljer att avbryta sina studier (under projektet i hög grad, oklart i vilken utsträckning det kommer vara möjligt att göra samma saker efter projektet)
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Var god och se även svaret på frågan kring erhållna kunskaper mm, de svaren faller in även här. -Vikten av neutralt vuxet stöd -Vikten av ett multikompetent team -Vikten av att göra individuella lösningar och börja där ungdom är -Vikten av att ha ett långt tidsperspektiv, finns inga qiuck-fix -Vikten av att fånga upp ungdomarna så tidigt som möjligt - Viktigt att tänka på att vi arbetar med en skör grupp ungdomar och insatser som denna kan ibland kan vara sista chansen att nå våra ungdomar. Viktigt att alla professionella vuxna som arbetar med målgruppen bär med sig detta för att ytterligare stärka upp och fokusera på det arbete som görs med målgruppen -Vikten av neutralt vuxet stöd som varken ger betyg eller pengar -Vikten av att kunna arbeta stödjande även när ungdomarna återgår till eller stannar kvar i studier
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
- Brist på förankring hos berörd personal innan projekt. Det fanns ingen samsyn kring vad projektet skulle vara och det var därför kaos från ledning till team med otydliga projektmål från start. Även stort utbyte av personal gjorde att grundtanken från början gick förlorad. Detta ledde till en del konflikter och stor irritation/frustration i början av projektet då alla hade sin egna bild av vad projektet var och vad vi skulle göra. Och innan vi förstod att alla hade olika bilder så var mötena väldigt konfliktfyllda och det rådde en frustrerad stämning. Alla hade sin egen syn på vad som skulle göras inom projektet och vad det skulle leda till. På grund av bristen på förankring och samsyn så visste heller ingen vilka vi var eller vad vi skulle göra och vi blev då ett hot istället för en resurs där det fanns en rädsla för att bli granskade eller ifrågasatta och vi blev ej en naturlig del av skolan. Lösningen på detta var tålamod och efter ca 1 år en framtidsdag där alla samlades (både team och ledning) där en gemensam avstämning gjordes av första året och ett gemensamt avstamp togs. Efter detta blev vi mer en resurs i skolan och samarbetet blev bättre. -Ingen implementeringsplan från start vilket gör det svårt att implementera i slutet på projektet, det borde ha funnits en plan innan man startade projektet kring hur man ska implementera om projektet visar på positiva resultat. -Det har varit ett kort projekt; för att kunna mäta effekterna av satsningen i skolan behöver det vara minst 3 år - Vi trodde ej vid projektstart att det skulle finnas så många ungdomar och att behoven hos dem skulle vara så stora. Oftast började det med att de behöver ”bara” hjälp med en sak men det visade sig alltid vara så mycket mer. Vi har tagit emot många ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser och psykosocial problematik. Diagnoserna i sig är dock inte det viktiga utan snarare att det tydligt och snabbt visade vilka individer som skolan och andra kommunala verksamheter brast i att möta upp behoven hos. En ungdom behöver inte ha en diagnos för att ha liknande problematik men om dessa behov ej kan mötas så passar man ej in utan faller ut. Vi fick arbeta med detta genom att utbilda oss inom neuropsykiatriska diagnoser, bemötande osv och använde oss av den kunskap vi alla hade med oss sedan tidigare från vård, psykiatrin och övrigt folkhälsoarbete. Där vi saknade kunskap så sökte vi den från andra eller annat håll (ex kurator, BUP, fältare osv). Vi lade ett mycket tydligt och viktigt fokus på att möta individen där den var och som den var och inte där vi ansåg att den skulle vara, och göra individuella lösningar och mål. Genom att göra detta lyftes också problemet och visade på var bristen fanns både gentemot skola, soc-tjänst och AF. -Under projektet har vi också gjort en omvändning från att tro att vi skulle jobba övervägande gentemot Soc Förv och ungdomar över 18 år till att jobba mer mot gymnasieskolan och yngre ungdomar (16-20 år). Efter ca 1 år i projektet lades mer fokus på att förhindra avbrott och försöka hålla kvar ungdomarna i skolan eller angränsande verksamhet. Anledningen till det ändrade fokuset var att det utöver gymnasieskola inte fanns några alternativ för ungdomar 16-18 år om de ej vill gå i skola. Om de var över 18 år fanns alternativ och över 20 år öppnades än fler dörrar. -Vikten av att tidigt fånga upp dem medan de gick i skolan och att hjälpa dem att hålla kvar i någon del av skolan. Detta då vägen tillbaka till studier blev mycket kortare för majoriteten även om ungdomen enbart höll kvar i ett ämne jämfört med att han/hon skrev ut sig/pausade helt.För vissa ungdomar var dock en 100%-ig paus eller ett avhopp den bästa individuella lösningen då vi istället kunde hitta en mer optimal lösning utanför gymnasieskolan
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I viss utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I liten utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I stor utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Annat, nämligen: : 
Byggt upp en ny verksamhet som ej funnits innan. Där fanns det möjlighet att aktivt stötta ungdomar som var på väg att avbryta sina studier och erbjuda dem en flexibel skolgång och andra aktiviteter förutom enbart skola. Möjlighet att erbjuda lovskola till alla och samtalsgrupper med integrationsfokus för nyanlända.
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Lärandemiljöer; Att ta del av aktuellt forskning kring ämnet Drop Outs, NEETS, Neuropsykiatriska diagnoser, Cochande vägledning mm har varit viktigt för Plug In Möjligheten och dess personal för att kunna möta ungdomarna på ett bra sätt. Att också lyfta vilka ungdomar som faller utanför och de behov som funnits där till alla delar av kommunen har inneburit att frågan har satts på agendan och att fokus har lagts på målgruppen och vilka brister som idag finns inom kommunen. Samverkan; Det multikompetenta teamet har varit det centrala och också en av framgångsfaktorerna i arbetet inom Plug In Alingsås (se sammansättning inom teamet i kommande fråga). Att vi också aktivt kunnat stötta och finnas kvar i genomförandet av studierna för deltagande ungdomar har varit en stor framgångsfaktor. Innovativ verksamhet; -Ett tätare samarbete har skett mellan Arbetsmarknadsenheten och Plug In kring tillsättning av kommunens feriejobb. Ungdomar med behov av utökad stöttning identifierades tidigt och en gemensam planering lades upp där Plug In hjälpte till och stöttade de ungdomar som fanns på Plug In. Stöttningen kunde ske både i uppstart av feriejobben och under tiden så att möjligheterna för att ungdomarna ska genomföra hela ferieperioden ökade. -Satsningen på samtalsgrupper för tjejer/killar kring mänskliga rättigheter/hedersproblematik mm upplevdes väldigt positiv, utöver integrationsarbetet som samtalsgrupperna syftade till gav de upphov till ytterligare positiva spin-off effekter då sammanhållningen mellan deltagande ungdomar stärktes även utanför samtalsträffarna. -Att kunna erbjuda lovskola till gymnasiets alla elever gav dem som behövde det en möjlighet att komma ifatt med sina studier och risken för ett avhopp minskade därför. Strategisk påverkan; För att nå så många som möjligt och inte bara genomföra ett lyckat projekt så har Plug In Möjligheten tidigt börjat jobba med aktiv informationsspridning till allmänheten, föräldrar, ungdomar, politiker, tjänstemän osv. Tanken var också att ju tidigare man hör talas om Plug In Möjligheten och dess framgång, desto lättare är det att få till en implementering av verksamheten. Tyvärr var implementeringen fortfarande svår att genomföra men projektet och dess resultat har nått ut till alla inom kommunen, alla från ungdomarna till högsta sittande politiker inom kommunen.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Transnationellt; Vi på Plug In Möjligheten har haft studiebesök från flera olika länder, bl.a. England, Turkiet, Bulgarien, Ryssland och Finland. Vid detta utbyte fick vi veta mer om deras verksamheter i respektive land samtidigt som vi spred arbetet som gjorts inom Alingsås vidare. Våra besökare var väldigt positiva till den metod som vi arbetat upp och om projektet hade blivit implementerat i befintlig eller nästintill liknande form så hade dessa länder önskat ett fortsatt samarbete med metodhandledning och konsulttjänster. Regionalt: Genom regelbundna möten inom regionen så har utbytet mellan de olika verkstäderna varit positiva och hjälpsamma. Utöver detta har utbyten skett mellan Plug In Alingsås och andra kommuner nationellt genom studiebesök och föreläsningar vilket också varit positivt och lärande.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I stor utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I liten utsträckning
Arbetsförmedling: 
I viss utsträckning
Försäkringskassa: 
Inte alls
Landsting (Region): 
I liten utsträckning
Företag : 
Nej
Annat alternativ: 
Nej
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Grunden inom Plug In Möjligheten Alingsås har varit ett multikompetent team där representanter från Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen samt Arbetsförmedlingen varit representerade. Teamet har varit stommen inom projektet och därmed också en av de stora framgångsfaktorerna. Regionen har varit en samlingspunkt för de deltagande verkstäderna inom projektet och därmed haft en stor påverkan på projektet då det givits möjlighet till erfarenhetsutbyte och överblick under dessa möten.
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
På grund av bristande förankring innan projektet startades blev det en uppförsbacke under de första 6-12 månaderna inom projektet då roller och förväntningar inte stämde överens eller fanns tydligt uttalade. Under andra projektåret hade vi tillslut landat i allas olika roller samt vilka förväntningar som fanns och det multikompetenta teamet blev en verklig tillgång och bas i arbetet med ungdomarna. Sammansättningen i det multikompetenta teamet var projektledare, tre ungdomskoordinatorer (2 projektanställda och en utlånad från AME), kurator, specialpedagog, ungdomshandledare från arbetsförmedlingen, flyktingpedagog, fältsekreterare och ungdomskonsulent/praktiksamordnare.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Sammansättning;Sammansättning; Förvaltningschef Utb Förv, Förvaltningschef Social Förv, Chef AF, Arbetsmarknadsenhetens chef, Enhetschef Stöd och Service Soc Förv, projektledare Plug In, gymnasiechef Alströmer, Avdelningschef Integrationsavdelningen samt representant från Kultur- och Fritidsförvaltningen. Inom styrgruppen har det varit en ganska stor ruljans på de representanter som medverkat på grund av att många slutat och börjat nya jobb. Detta tillsammans med att det ej fanns tydliga förväntningar, förankring eller ett tydligt uppdrag från styrgruppen till projektgruppen har gjort att mycket ansvar kring att ta fram ett tydligt uppdra, ett gynnsamt arbetssätt samt genomföra projektet har hamnat på projektteamet. För att undvika den uppförsbacke som varit under projektets första år hade det behövts en tydlig konsensus ifrån styrgruppen med ett tydligt uppdrag till sina medarbetare (projektteamet) och en fast röd tråd genom hela projektet. Troligtvis hade även implementering blivit lättare då.
Hur har arbetet i eventuell referensgrupp fungerat?: 
Har inte haft någon referensgrupp
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
--
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Under perioden har arbetet med jämställdhet pågått enligt den likabehandlingsplan som Alingsås kommun tagit fram där det även finns en plan mot kränkande behandling. Projektteamet bestod av män och kvinnor med olika etnisk bakgrund och kompetens för att kunna spegla de ungdomar vi fick in i projektet. Projektdeltagarnas innehåll baserades på individuella lösningar framtagna i samverkan med deltagaren så att hon/han känner delaktighet och upplever en känsla av sammanhang och inflytande över sitt eget liv. Ett jämställdhetsperspektiv fanns alltid med naturligt i de samtal, övningar och aktiviteter som skedde inom Plug In i Alingsås. Projektledaren deltog i SKL:s processtödjarutbildning kring jämställdhet med målgruppen ”personer som ska driva förbättringsarbeten och kvalitetssäkra sina verksamheter”. Efter denna utbildning börjades det tydligare även föras statistik kring andelen tjejer/unga kvinnor och killar/unga män som deltog i projektet samt lyfta denna statistik inom kommunen. Vi arbetade även aktivt med kill- och tjejgrupper under projektet.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Projektdeltagarnas innehåll baserades på individuella lösningar framtagna i samverkan med deltagaren med målet att hon/han skulle känna delaktighet och uppleva en känsla av sammanhang och inflytande över sitt eget liv. Lokalen som projektteamet vistades i och som ungdomarna samlades i tillgänglighetsanpassade. Ett tillgänglighetsperspektiv fanns i övrigt alltid med naturligt i de samtal, övningar och aktiviteter som skedde inom Plug In i Alingsås.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
- GRIA-nätverket, ett nystartat nätverk där fokus ligger på KIA-ungdomar. -Regionala konferenser där det skett erfarenhetsutbyten mellan verkstäder inom regionen -Regionala möten för projektledare för avstämning, information och stöttning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I stor utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I viss utsträckning
Regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum nationellt: 
I viss utsträckning
Media: 
I stor utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
Inte alls
PlugInnovation: 
Inte alls
Den regionala projektledningen: 
Vet ej
Den nationella projektledningen (SKL): 
Inte alls
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Då utvärderarna kom in väldigt sent i projektet är inte upplevelsen att de har bidragit till utvecklingen av projektets arbete på något sätt. Hade de däremot funnits med från början kunde de varit en hjälp till att avgränsa projektet och sätta upp tydliga mål som enkelt går att mäta. Pluginnovation har byggts under tiden projektet har pågått varav det inte påverkat projektets arbete i Alingsås. I ett så pass stort projekt som Plug In varit har upplevelsen på kommunnivå varit att SKL har varit relativt frånvarande. Det är en stor styrka att ha med en så stor organisation som SKL i ett sådant här projekt då möjligheterna till strukturförändring ökar enormt. I ett framtida tre-nivåprojekt hade det varit positivt om SKL:s arbete på ett tydligare sätt sipprat ner även till kommunerna. Att SKL hade uppmärksammat projektet än mer i media för att på så sätt hjälp till med påverkansarbetet även på kommunnivå är också ett framtida önskemål.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
-Från projektstart ha tydliga mål över vad som ska mätas, hur och varför. -Tydligare struktur och information mellan de olika nivåerna inom projektet (saknade framförallt mellan SKL och kommunerna) -Innan projektstart förankra det som ska göras inom projektet med berörd personal, sparar viktig tid och minskar frustrationer/konflikter -Starkare styrning och större engagemang från lednings-/styrgrupp -Ha med en implementeringsplan från projektstart -Positivt att det varit folk utanför skolan/ej myndighetspersonal som jobbat med målgruppen -Involvera och ingå som en naturlig del i Elevhälsoteamet mycket tidigare under projektet
Annat: 
--
Workshop: 
Motverka avhopp

Relaterat projektverkstad