Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har överträffat målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Aktiv kartläggning och aktivt uppsökande av ungdomar som befinner sig inom KIA: Arbetet med KIA innan Plug In, sköttes av en administratör som skickade ut brev några gånger per läsår vilket resulterade i en låg svarsfrekvens och därmed många ungdomar som blev liggandes hemma okontaktade. För att uppfylla kommunens krav kring att hålla sig informerade om vad ungdomar 16-20 år gör om de inte befinner sig i gymnasiestudier så startade Plug In ett aktivt uppsökande arbete vilket innebär att alla ungdomar som befinner sig inom det kommunala informationsansvaret kontaktades snabbare och på ett mer personligt sätt jämfört med tidigare arbete. Det aktiva uppsökande arbetet innebar telefonsamtal till ungdom/förälder (om ungdom är under 18 år), sms vid uteblivet svar, brev om kontakt ej fås och i sista skedet hembesök. Detta tillvägagångssätt visade sig vara väldigt effektivt och fick mycket positiv respons. Kontakten med ungdomarna gick fortare vilket i sin tur minskar risken för att ungdomen hamnar i en nedåtgående spiral och i utanförskap. När listan mottogs i oktober 2012 var ett 60-tal ungdomar ej kartlagda. Vid projektslut i juni 2014 var alla ungdomarna kontaktade och de nya ungdomar som kom upp på listan kontaktades inom 2 veckor. Det som visade sig vara viktigt var inte att enbart kontakta dem och kartlägga vad de gjorde utan också att ha något utöver traditionell skola att erbjuda. Möjligheten; Plug In Möjligheten i Alingsås startades upp mot bakgrunden av den eskalerande andel ungdomar i kommunen som gick på försörjningsstöd samt det faktum att ungdomsarbetslösheten var skrämmande stor i förhållande till kommunens egentliga resurser och förmåga. Vid en närmare kartläggning framkom det att många av dessa ungdomar saknade sin gymnasiekompetens. Inom Alingsås kommun skedde ett antal insatser där man riktade sig mot att stärka ungdomar och hjälpa dem att närma sig arbetslivet. Dock var de flesta av dessa insatser arbetsmarknadsinsatser och riktade sig till ungdomar över 18 år och ibland även över 20 år. Vi på Plug In såg att en viktig del i minskningen av antalet ungdomar på försörjningsstöd och i arbetslöshet var att insatserna måste ske tidigt och att stort fokus måste ligga på att förhindra avhoppen i gymnasieskolan, att aktivt stötta dem att stanna kvar i skolan alternativt få tillbaka dem i skolan så att de får med sig sin gymnasiekompetens. Insatserna kring denna målgrupp behövde stå under kommunens gemensamma ansvar och ett mer gränsöverskridande arbete behövde ske, därav blev det multikompetenta teamet det centrala i arbetet i Alingsås, för att på bästa sätt utnyttja och komplettera de resurser som redan fanns i kommunen. Två gemensamma nämnare för de ungdomar/unga vuxna Plug In mött under projekttiden är; avsaknad av fullständigt gymnasiebetyg och att de på något sätt hamnat utanför de aktiviteter som erbjöds inom ordinarie förvaltning/organisation. De kanske inte orkade skolgången fullt ut, inte klarade sysselsättning på heltid, behövde en mer anpassad studietid/studiesituation, hade varit hemma och helt isolerad från skolan och stora delar av samhället under en längre tid etc. Behovet av att ta fram alternativ till den traditionella skolform som fanns blev tydlig varav Möjligheten startades upp. På Plug In Möjligheten var det viktigaste arbetet kartläggning och motivationsarbetet, att möta varje individ och inge hopp. Detta skedde genom att erbjuda ungdomarna en neutral arena där de blev mötta på just den plats i livet ungdomen befann sig och få ett vuxet stöd som kunde se och bekräfta dem. De erbjöds även vägledning och social och strukturell stöttning för att kunna stanna kvar i/fullfölja/ eller gå vidare till studier/praktik/arbete. Användningen av ett multikompetent team kunde liknas vid att bygga en kommunal soffa där ungdomen kom i ett sammanhang där det fanns en bred kompetens samlad under ett tak vilket minskade risken för att de istället hamnar mellan stolarna. Kontaktpersonen på Plug In blev en viktig person som kunde bli en länk i kontakten med övriga instanser. Under projekttiden hade detta arbetssätt ett positivt utfall och det har gick att finna vägar till studier eller sysselsättning för ca 45 % av de ungdomar som kom till oss inom loppet av 3-4 månader. Sedan starten i oktober 2012 tog Plug In Möjligheten emot 95 ungdomar varav 51 påbörjade/stannade kvar i/återgick till studier/arbete. Utöver detta fullföljde ytterligare 44 procent projektet med andra positiva avslut (exempelvis praktik).
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Har ej mätt
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Ökat mycket
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Ökat mycket
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
Under projekttiden utfördes bl.a. Dygnskartläggningar på våra ungdomar för att få en tydligare bild av deras levnadsvanor och därmed kunna utvärdera dem över tid. Vi har även noterat för de ungdomar som inte varit redo att återgå till studier/arbete om de ändå har kommit närmare en aktiv vardag i form av förmåga att delta på aktiviteter, komma upp på morgonen, passa tider,närvara på arbetsrehab osv.
En ökad kompetens bland er personal?: 
I stor utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I liten utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I liten utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I liten utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I viss utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
- Viktigt av att ha samordnade insatser och samverkan. - Viktigt med tydlighet och information så att alla (ungdomar, personal, föräldrar) vet vad Plug In innebär, det ger trygghet -Är ett svårt jobb som kräver tid -En stor framgångsfaktor är att vi kunnat möta ungdomen på "neutral" mark (ej skola, socialtjänst eller AF) och som "neutral" person (ger ej betyg eller pengar) -Att man kan lyckas med alla! Kräver dock resurser och tid men sparar i förlängningen in på mänskligt lidande och pengar till kommunen -Man måste bygga arbetet på funktioner och relationer runt individen och inte personer men krävs personligt engagemang för att kunna jobba bra med målgruppen -Sekretessfrågor går att lösa genom medgivande
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I viss utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I viss utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
-Skapat nätverk och kontaktytor mellan myndigheter/förvaltningar vilket har öppnat nya, kortare och mer personliga vägar för de professionella (mycket bra under projekttiden, oklart hur mycket som kommer leva kvar efter projektet försvinner/personer slutar) -Hittat alternativ för ungdomarna och lyckats fånga upp dem i större utsträckning (under projektet i hög grad, oklart i vilken utsträckning det kommer vara möjligt att göra samma saker efter projektet) -Multikompetent team (mycket bra under projektet, efter projektet är det sagt att de största delarna av det multikompetenta teamet ska fortsätta leva kvar) -Större samarbete mellan AME och AF än vad det varit på 20-25 år (detta både under och efter projektet)
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Var god och se även svaret på frågan kring erhållna kunskaper mm, de svaren faller in även här. -Vikten av neutralt vuxet stöd -Vikten av ett multikompetent team -Vikten av att se målgruppen som ett kommungemensamt ansvar -Vikten av att göra individuella lösningar och börja där ungdom är -Vikten av att ha ett långt tidsperspektiv, finns inga qiuck-fix -Vikten av att fånga upp ungdomarna så tidigt som möjligt - Viktigt att tänka på att vi arbetar med en skör grupp ungdomar och insatser som denna kan ibland kan vara sista chansen att nå våra ungdomar. Viktig att alla professionella vuxna som arbetar med målgruppen bär med sig detta för att ytterligare stärka upp och fokusera på det arbete som görs med målgruppen
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
- Brist på förankring hos berörd personal innan projekt. Det fanns ingen samsyn kring vad projektet skulle vara och det var därför kaos från ledning till team med otydliga projektmål från start. Även stort utbyte av personal gjorde att grundtanken från början gick förlorad. Detta ledde till en del konflikter och stor irritation/frustration i början av projektet då alla hade sin egna bild av vad projektet var och vad vi skulle göra. Innan vi förstod att alla hade olika bilder så var mötena väldigt konfliktfyllda och det rådde en frustrerad stämning. Alla hade sin egen syn på vad som skulle göras inom projektet och vad det skulle leda till. På grund av bristen på förankring och samsyn så visste heller ingen vilka vi var eller vad vi skulle göra och vi blev då ett hot istället för en resurs där det fanns en rädsla för att bli granskade eller ifrågasatta och vi blev ej en naturlig del av skolan. Lösningen på detta var tålamod och efter ca 1 år en framtidsdag där alla samlades (både team och ledning) där en gemensam avstämning gjordes av första året och ett gemensamt avstamp togs. Efter detta blev vi mer en resurs i skolan och samarbetet blev bättre. -Ingen implementeringsplan från start vilket gör det svårt att implementera i slutet på projektet, det borde ha funnits en plan innan man startade projektet kring hur man ska implementera om projektet visar på positiva resultat. -Det har varit ett kort projekt; för att kunna mäta effekterna av satsningen i skolan behöver det vara minst 3 år - Vi trodde ej vid projektstart att det skulle finnas så många ungdomar och att behoven hos dem skulle vara så stora. Oftast började det med att de behöver ”bara” hjälp med en sak men det visade sig alltid vara så mycket mer. Vi har tagit emot många ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser och psykosocial problematik. Diagnoserna i sig är dock inte det viktiga utan snarare att det tydligt och snabbt visade vilka individer som skolan och andra kommunala verksamheter brast i att möta upp behoven hos. En ungdom behöver inte ha en diagnos för att ha liknande problematik men om dessa behov ej kan mötas så passar man ej in och riskerar att falla ut. Vi fick arbeta med detta genom att utbilda oss inom neuropsykiatriska diagnoser, bemötande osv och använde oss av den kunskap vi alla hade med oss sedan tidigare från vård, psykiatrin och övrigt folkhälsoarbete. Där vi saknade kunskap så sökte vi den från andra eller annat håll (ex kurator, BUP, fältare osv). Vi lade ett mycket tydligt och viktigt fokus på att möta individen där den var och som den var och inte där vi ansåg att den skulle vara, och göra individuella lösningar och mål. Genom att göra detta lyftes också problemet och visade på var bristen fanns både gentemot skola, soc-tjänst och AF. -Under projektet har vi också gjort en omvändning från att tro att vi skulle jobba övervägande gentemot Soc Förv och ungdomar över 18 år till att jobba mer mot gymnasieskolan och yngre ungdomar (16-20 år). Efter ca 1 år i projektet lades mer fokus på att förhindra avbrott och försöka hålla kvar ungdomarna i skolan eller angränsande verksamhet. Anledningen till det ändrade fokuset var att det utöver gymnasieskola inte fanns några alternativ för ungdomar 16-18 år om de ej vill gå i skola. Om de var över 18 år fanns alternativ och över 20 år öppnades än fler dörrar. -I början fanns ett stort fokus på att erbjuda schemalagda aktiviteter men vi fick snabbt ändra på det och gå från att snabbt starta upp dem i aktiviteter till mycket individuell stöttning. Därmed var det inte sagt att ungdomarna alltid ville ses ensamma utan många önskade vara en del av en grupp och ett socialt sammanhang. Vi ändrade därmed till att starta med individuella möten och kontakter och sedan starta upp aktiviteter men med fortsatt enskild stöttning.
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I viss utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I liten utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I stor utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Annat, nämligen: : 
Byggt upp en ny verksamhet som ej funnits innan. Där fanns det möjlighet att fånga upp ungdomar inom KIA och ungdomar som var på väg att avbryta sina studier och erbjuda dem en flexibel skolgång och andra aktiviteter förutom enbart skola. Oklart i dagsläget hur mycket av detta och tidigare nämnda insatser som kommer finnas kvar efter projektets slut.
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Lärandemiljöer; Att ta del av aktuell forskning kring ämnet Drop Outs, NEETS, Neuropsykiatriska diagnoser, Coachande vägledning mm har varit viktigt för Plug In Möjligheten och dess personal för att kunna möta ungdomarna på ett bra sätt. Att också lyfta vilka ungdomar som faller utanför och de behov som funnits där till alla delar av kommunen har inneburit att frågan har satts på agendan och att fokus har lagts på målgruppen och vilka brister som idag finns inom kommunen. Samverkan; Det multikompetenta teamet har varit det centrala och också en av framgångsfaktorerna i arbetet inom Plug In Alingsås (se sammansättning inom teamet i kommande fråga). Att vi också kunnat samverka med Folkhögskola, Komvux, BUP, Ungdomsmottagning mfl har hjälpt till att fånga upp ungdomar och vi har också hjälpts åt att få ungdomarna att återgå till en aktiv vardag. Mottot har varit "en väg in, flera vägar ut". Innovativ verksamhet; -Ett tätare samarbete har skett mellan Arbetsmarknadsenheten och Plug In kring tillsättning av kommunens feriejobb. Ungdomar med behov av utökad stöttning identifierades tidigt och en gemensam planering lades upp där Plug In hjälpte till och stöttade de ungdomar som fanns på Plug In. Stöttningen kunde ske både i uppstart av feriejobben och under tiden så att möjligheterna för att ungdomarna ska genomföra hela ferieperioden ökade. -Syftet med aktiviteterna på Plug In Möjligheten har, förutom att ge ungdomar verktyg inför studier och arbetslivet, även varit att lära ut s.k. ”livskunskap”. Tillsammans med fältsekreterarna höll vi i ett antal tillfällen där allt ifrån effekter av droger, hur man söker lägenhet, hur man reser/jobbar utomlands mm gicks igenom. Syftet var att ge ungdomarna de redskap de behöver för att vara en del av det vuxna samhället och själva kunna styra och bestämma över sin framtid. Inom detta tema ansåg vi att det även är viktigt att ge ungdomarna en baskunskap i första hjälpen. Samarbete med den lokala räddningstjänsten startades därför och instruktörer från dem höll en kurs i grundläggande HLR. Satsningen på livskunskapen hade positivt utfall då dessa aktiviteter skapade bra diskussioner hos ungdomarna och deltagandet var bra. -Satsningen på samtalsgrupper för tjejer/killar kring mänskliga rättigheter/hedersproblematik mm upplevdes väldigt positiv. Utöver integrationsarbetet som samtalsgrupperna syftade till gav de upphov till ytterligare spin-off effekter då sammanhållningen mellan deltagande ungdomar stärktes även utanför samtalsträffarna. -Turbulens uppstod under projekttiden i form av kränkningar och hot på nätet kring några av våra ungdomar. Vi var då snabba med att kontakta polisen som arbetar med nätkränkningar inom kommunen så att hon genom samtal med ungdomarna kunde förklara vilka rättigheter och skyldigheter man har när man rör sig på nätet. Utöver detta satte vi även in medlingssamtal via fältsekreterarna och berörda ungdomar. Tack vare dessa snabba insatser så lyckades vi vända turbulensen och få den att lugna ner sig och ungdomarna att visa varandra förståelse och respekt. - Halvvägs in i projektet gjordes en muntlig utvärdering med 4 deltagande ungdomar kring deras upplevelse och tankar kring projektet. De gav mycket positiv feedback till Plug In och samtidigt bra tips kring utvecklingsmöjligheter. Utvärderingen har använts i informationssyfte, både inom och utanför kommunen, för att sprida ungdomarnas egna röster. Strategisk påverkan; För att nå så många som möjligt och inte bara genomföra ett lyckat projekt så har Plug In Möjligheten tidigt börjat jobba med aktiv informationsspridning till allmänheten, föräldrar, ungdomar, politiker, tjänstemän mfl. Tanken var också att ju tidigare man hör talas om Plug In Möjligheten och dess framgång, desto lättare är det att få till en implementering av verksamheten. Tyvärr var implementeringen fortfarande svår att genomföra men projektet och dess resultat har nått ut till alla inom kommunen, alla från ungdomarna till högsta sittande kommunpolitiker.
Beskriv även hur aktiviteter av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit till projektet.: 
Transnationellt; Vi på Plug In Möjligheten har haft studiebesök från flera olika länder, bl.a. England, Turkiet, Bulgarien, Ryssland och Finland. Vid detta utbyte fick vi veta mer om deras verksamheter i respektive land samtidigt som vi spred arbetet som gjorts inom Alingsås vidare. Våra besökare var väldigt positiva till den metod som vi arbetat upp och om projektet hade blivit implementerat i befintlig eller nästintill liknande form så hade dessa länder önskat ett fortsatt samarbete med metodhandledning och konsulttjänster. Regionalt: Genom regelbundna möten inom regionen så har utbytet mellan de olika verkstäderna varit positiva och hjälpsamma. Utöver detta har utbyten skett mellan Plug In Alingsås och andra kommuner nationellt genom studiebesök och föreläsningar vilket också varit positivt och lärande.
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I stor utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Arbetsförmedling: 
I stor utsträckning
Försäkringskassa: 
Inte alls
Landsting (Region): 
I liten utsträckning
Företag : 
Företag inom Alingsås kommun har kontaktats och använts för att skapa praktikmöjligheter för de ungdomar där heltidsstudier inte varit aktuellt. Även ett lokalt gym har använts till friskvård för projektdeltagarna för ett kraftigt subventionerat pris.
Annat alternativ: 
Nej.
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Grunden inom Plug In Möjligheten Alingsås har varit ett multikompetent team där representanter från Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen samt Arbetsförmedlingen varit representerade. Teamet har varit stommen inom projektet och därmed också en av de stora framgångsfaktorerna. Regionen har varit en samlingspunkt för de deltagande verkstäderna inom projektet och därmed haft en stor påverkan på projektet då det givits möjlighet till erfarenhetsutbyte och överblick under dessa möten.
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
På grund av bristande förankring innan projektet startades blev det en uppförsbacke under de första 6-12 månaderna inom projektet då roller och förväntningar inte stämde överens eller fanns tydligt uttalade. Under andra projektåret hade vi tillslut landat i allas olika roller samt vilka förväntningar som fanns och det multikompetenta teamet blev en verklig tillgång och bas i arbetet med ungdomarna. Sammansättningen i det multikompetenta teamet var projektledare, tre ungdomskoordinatorer (2 projektanställda och en utlånad från AME), kurator, specialpedagog, ungdomshandledare från arbetsförmedlingen, flyktingpedagog, fältsekreterare och ungdomskonsulent/praktiksamordnare.
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Tillfredställande
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Sammansättning; Förvaltningschef Utb Förv, Förvaltningschef Social Förv, Chef AF, Arbetsmarknadsenhetens chef, Enhetschef Stöd och Service Soc Förv, projektledare Plug In, gymnasiechef Alströmer, Avdelningschef Integrationsavdelningen samt representant från Kultur- och Fritidsförvaltningen. Inom styrgruppen har det varit en ganska stor ruljans på de representanter som medverkat på grund av att många slutat och börjat nya jobb. Detta tillsammans med att det ej fanns tydliga förväntningar, förankring eller ett tydligt uppdrag från styrgruppen till projektgruppen har gjort att mycket ansvar kring att ta fram ett tydligt uppdrag, ett gynnsamt arbetssätt samt genomföra projektet hamnade på projektteamet. För att undvika den uppförsbacke som varit under projektets första år hade det behövts en tydligare konsensus ifrån styrgruppen med ett tydligt uppdrag till sina medarbetare (projektteamet) med en fast röd tråd genom projektet. Troligtvis hade även implementeringsbiten blivit lättare då.
Hur har arbetet i eventuell referensgrupp fungerat?: 
Har inte haft någon referensgrupp
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
--
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Under perioden har arbetet med jämställdhet pågått enligt den likabehandlingsplan som Alingsås kommun tagit fram där det även finns en plan mot kränkande behandling. Projektteamet bestod av män och kvinnor med olika etnisk bakgrund och kompetens för att kunna spegla de ungdomar vi fick in i projektet. Projektdeltagarnas innehåll baserades på individuella lösningar framtagna i samverkan med deltagaren så att hon/han känner delaktighet och upplever en känsla av sammanhang och inflytande över sitt eget liv. Ett jämställdhetsperspektiv fanns alltid med naturligt i de samtal, övningar och aktiviteter som skedde inom Plug In i Alingsås. Projektledaren deltog i SKL:s processtödjarutbildning kring jämställdhet med målgruppen ”personer som ska driva förbättringsarbeten och kvalitetssäkra sina verksamheter”. Efter denna utbildning börjades det tydligare även föras statistik kring andelen tjejer/unga kvinnor och killar/unga män som deltog i projektet samt lyfta denna statistik inom kommunen.
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projektet. : 
Projektdeltagarnas innehåll baserades på individuella lösningar framtagna i samverkan med deltagaren med målet att hon/han skulle känna delaktighet och uppleva en känsla av sammanhang och inflytande över sitt eget liv. Lokalen som projektteamet vistades i och som ungdomarna samlades i tillgänglighetsanpassade. Ett tillgänglighetsperspektiv fanns i övrigt alltid med naturligt i de samtal, övningar och aktiviteter som skedde inom Plug In i Alingsås.
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
- GRIA-nätverket, ett nystartat nätverk där fokus ligger på KIA-ungdomar. -Regionala konferenser där det skett erfarenhetsutbyten mellan verkstäder inom regionen -Regionala möten för projektledare för avstämning, information och stöttning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I stor utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I stor utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
I viss utsträckning
Regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I viss utsträckning
Externa forum nationellt: 
I viss utsträckning
Media: 
I stor utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I liten utsträckning
PlugInnovation: 
Inte alls
Den regionala projektledningen: 
Vet ej
Den nationella projektledningen (SKL): 
Inte alls
Egen utvärdering: 
I viss utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
Då utvärderarna kom in väldigt sent i projektet är inte upplevelsen att de har bidragit till utvecklingen av projektets arbete på något sätt. Hade de däremot funnits med från början kunde de varit en hjälp till att avgränsa projektet och sätta upp tydliga mål som enkelt gått att mäta. Pluginnovation har byggts under tiden projektet har pågått varav det inte påverkat projektets arbete i Alingsås. I ett så pass stort projekt som Plug In varit har upplevelsen på kommunnivå varit att SKL har varit relativt frånvarande. Det är en stor styrka att ha med en så stor organisation som SKL i ett sådant här projekt då möjligheterna till strukturförändring ökar enormt. I ett framtida tre-nivåprojekt hade det varit positivt om SKL:s arbete på ett tydligare sätt sipprat ner även till kommunerna. Att SKL hade uppmärksammat projektet än mer i media för att på så sätt hjälp till med påverkansarbetet även på kommunnivå är också ett framtida önskemål.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
-Från projektstart ha tydliga mål över vad som ska mätas, hur och varför. -Tydligare struktur och information mellan de olika nivåerna inom projektet (saknade framförallt mellan SKL och kommunerna) -Innan projektstart förankra det som ska göras inom projektet med berörd personal, sparar viktig tid och minskar frustrationer/konflikter -Starkare styrning och större engagemang från lednings-/styrgrupp -Ha med en implementeringsplan från projektstart -Positivt att det varit folk utanför skolan/ej myndighetspersonal som jobbat med målgruppen
Annat: 
Nej.
Workshop: 
Möjligheten samt utveckling av KIA-verksamhet