Du är här

Utvärderingsrapport

Har ert projekt uppnått de mål ni själva satte upp innan projektstart? : 
Vi har helt uppnått målsättningarna
Vad har ert projekt uppnått i förhållande till uppsatta mål och planerat upplägg? : 
Syftet med KÖBYT Plug in var att ta fram en modell för hur mottagande i gymnasieskolorna sker och överenskommelse om hur rapporteringen från gymnasieskolorna kommunala och fristående skall ske. Ta fram en modell för faddrar /elevstödjare som skall vara stöd till eleverna. Projektet har tagit fram en modell för återkoppling mellan hemkommun och gymnasieskolan som innehåller rutiner när, var och hur rapporteringen skall ske. En kontaktlista på personer i hemkommunerna i Östergötland och kontaktpersoner på gymnasieskolorna har tagit fram och implementerats. Publiceringen av modellen och kontaktpersonlistorna skulle publiceras på en webbsida men det är inte klart vid projektets slut. Kinda kommun sköter nu uppdateringen manuellt och via mailkontakter. Elevstödjarmodellen har tagits fram och har testat i liten skala på Holavedsgymnasiet i Tranås som är projektets referensgymnasium. Den modellen innehåller överlämnandet från grundskolan till gymnasieskolan och hur infromation och stöd kan ges till elever för att få en smidig övergång mellan grundskolan till gymnasiet. Vi har inte gjort någon mätning på minskat avhopp men traditionellt har vi i de mindre kommunerna färre avhopp. Kontakt mellan hemkommun och gymnasieskolorna har blivit bättre tack var strukturen/modellen och nu vet man när man skallkontakta och vem man skall kontakta vid ev problem/frågeställningar.
Hur har närvaron utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In? : 
Ökat ganska mycket
Hur har betygen utvecklats under perioden för projektets genomförande för de elever som ingår i Plug In?: 
Har ej mätt
Hur har kartläggningsgraden inom KIA utvecklats : 
Har ej mätt
Hur har andelen ungdomar som återgår i studier eller arbete utvecklats under perioden för projektets genomförande ?: 
Ökat ganska mycket
Om ni har mätt andra resultat på individnivå än vad som efterfrågas ovan, redogör för dem nedan.: 
Att öka genomströmningen genom gymnasieskolan Bakgrund Överlämnandeuppgifter för tre årskullar Tranåsungdomar granskades och jämfördes med utfallet av deras gymnasiestudier. Överlämnandeuppgifterna sorterades in i fyra kategorier: - Övervägande frånvaroproblematik - Övervägande social problematik - Övervägande neuropsykiatrisk problematik - Övervägande inlärningsproblematik Utfallet efter ungdomarnas tre år på gymnasieskolan blev: - För ungdomar med övervägande frånvaroproblematik 39 % avbröt sina studier 22 % uppnådde slutbetyg - För ungdomar med övervägande social problematik 50 % avbröt sina studier 29 % uppnådde slutbetyg - För ungdomar med övervägande neuropsykiatrisk problematik 13 % avbröt sina studier 27 % uppnådde slutbetyg - För ungdomar med övervägande inlärningsproblematik 4 % avbröt sina studier 80 % uppnådde slutbetyg Vi kunde också se att ungefär samma andel ungdomar som lämnade grundskolan utan behörighet som sedan lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg. Den slutsats vi drog var - att tidiga insatser var avgörande för utfallet i grundskolan - att behörigheten till gymnasieskolan och/eller att ta steget in på nationellt program var avgörande för utfallet inom gymnasieskolan Vi beslöt att arbeta vidare med - i första hand de med frånvaro-/social problematik - övergången grundskola – gymnasieskola - gymnasieskolans slutfas Särskilda förberedelser Tillsammans med högstadieskolorna i Tranås gjorde vi följande: - Grundskolornas högstadier identifierade i januari månad de som hade i första hand en frånvaro-/social problematik. - Vi hade ett särskilt överlämnande i februari kring dessa ungdomar. - Var och en av ungdomarna följdes upp med olika insatser ex. Uppföljning av studievägledare, specialpedagog eller elevhälsan Besök på de aktuella programmen Träffar med blivande mentorer och lärare Denna satsning fick följande utfall - Två hade fysiska handikapp (informationsträffar) - Fem gick över till annan skola/flyttade (känner inte till hur det gått) - Sju blev behöriga till nationellt program - Sju var obehöriga Situationen för de fjorton idag - Tre går högskoleförberedande program - Tre går yrkesprogram - Åtta gå på IM Preparand Risk att inte uppfylla kraven för gymnasieexamen Tillsammans med socialtjänst och Arbetsförmedlingen beslöt vi att göra en insats för att minska risken för att ungdomar inte skall klara gymnasieskolan. - De ungdomar som riskerade att inte uppnå gymnasieexamen kallades till en informationsträff och ett motivationsskapande föredrag i skiftet oktober/november - Var och en av dessa följdes upp av ex. studievägledare, skolkurator, ungdomscoach eller rektor beroende på ungdomens situation - Olika stödinsatser genopmfördes Hjälp med planering eller struktur Stödundervisning Stöd från elevhälsan För de 39 identifierade blev utfallet - 14 fick gymnasieexamen - 12 lämnade skolan med studiebevis - 13 fick förlängd studiegång Slutsatser Den problematik vi ser hos en del ungdamar har grundlagts tidigt och kräver att man arbetar med dem under hela skoltiden. - Tidiga insatser behövs (skola och socialtjänst måste samverka) - Satsningen på särskilt överlämnande var positivt - Satsningen på de som riskerar att inte uppfylla kraven för gymnasieexamen
En ökad kompetens bland er personal?: 
I viss utsträckning
En implementering av nya metoder/arbetssätt i er ordinarie verksamhet?: 
I stor utsträckning
Stärkt engagemang för frågan bland personalen i er verksamhet?: 
I viss utsträckning
Förändring av organisation i form av riktlinjer eller arbetsrutiner eller liknande? : 
I stor utsträckning
Förändring av organisation i form av schemaförändring, gruppindelning eller liknande?: 
I viss utsträckning
Förändring av förhållningssätt och attityder bland personalen, till exempel höga förväntningar på eleverna?: 
I viss utsträckning
Ge exempel på erhållna kunskaper, förändringar i attityder, riktlinjer och arbetsrutiner på organisationsnivå. : 
Tillsammans med högstadieskolorna i Tranås gjordes följande: - Grundskolornas högstadier identifierade i januari månad de som hade i första hand en frånvaro-/social problematik. - Vi hade ett särskilt överlämnande i februari kring dessa ungdomar. - Var och en av ungdomarna följdes upp med olika insatser ex. Uppföljning av studievägledare, specialpedagog eller elevhälsan Besök på de aktuella programmen Träffar med blivande mentorer och lärare Denna satsning fick följande utfall - Två hade fysiska handikapp (informationsträffar) - Fem gick över till annan skola/flyttade (känner inte till hur det gått) - Sju blev behöriga till nationellt program - Sju var obehöriga Situationen för de fjorton idag - Tre går högskoleförberedande program - Tre går yrkesprogram - Åtta gå på IM Preparand Risk att inte uppfylla kraven för gymnasieexamen Tillsammans med socialtjänst och Arbetsförmedlingen beslöt vi att göra en insats för att minska risken för att ungdomar inte skall klara gymnasieskolan. - De ungdomar som riskerade att inte uppnå gymnasieexamen kallades till en informationsträff och ett motivationsskapande föredrag i skiftet oktober/november - Var och en av dessa följdes upp av ex. studievägledare, skolkurator, ungdomscoach eller rektor beroende på ungdomens situation - Olika stödinsatser genopmfördes Hjälp med planering eller struktur Stödundervisning Stöd från elevhälsan För de 39 identifierade blev utfallet - 14 fick gymnasieexamen - 12 lämnade skolan med studiebevis - 13 fick förlängd studiegång Slutsatser Den problematik vi ser hos en del ungdamar har grundlagts tidigt och kräver att man arbetar med dem under hela skoltiden. - Tidiga insatser behövs (skola och socialtjänst måste samverka) - Satsningen på särskilt överlämnande var positivt - Satsningen på de som riskerar att inte uppfylla kraven för gymnasieexamen
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan regionen och kommunernas verksamheter inom området: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan kommunerna inom regionen: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och förvaltningen ni tillhör: 
I stor utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan berörda förvaltningar inom er kommun.: 
I stor utsträckning
Projektet har bidragit till att stärka regionens kunskap om framgångsrika metoder för att motverka avhoppare: 
I viss utsträckning
Projektet har genererat nya/bättre samarbeten mellan er skola/verksamhet och andra aktörer : 
I viss utsträckning
Ge exempel på resultat på strukturnivå som projektet har åstadkommit. Ange gärna även om Plug In har åstadkommit någon avgörande: 
Modelen för återkoppling har gjort att nu vet man när och vem man skall kontakta i hemkommun/gymnasieskola för att diskutera och informera om vad man gjort eller vad som kan göras för att minska avhoppen. Återkoppling till hemkommunen 1. När en gymnasieskola bedömer att en elev riskerar att avbryta eller förlänga sina studier ska skolan ta kontakt med hemkommunen. Faktorer som ska leda till kontakt med hemkommunen är: ● Eleven har mer än 10% ogiltig frånvaro. Avstämning sker minst två gånger/år: 15 oktober samt 15 april ● Programbyte ● Eleven har inte klarat de poäng som krävs för att kunna uppfylla sin studieplan. Avstämningen sker månadsskiftet okt/nov årskurs 2 och 3. Det räcker att en av dessa faktorer uppmärksammas för att gymnasieskolan ska ta kontakt med hemkommunen. 2. Varje skola skall se till att det på www.xxxxxx.se finns uppdaterade kontaktuppgifter till namngiven person på skolan som ansvarar för kontakten till hemkommunen. 3. Varje hemkommun skall se till att det på www.xxxxxx.se finns uppdaterade kontaktuppgifter till den person som skolorna ska kontakta, samt till den person som har det kommunala informationsansvaret. 4. En sammanställning över aktuella stödinsatser som planerats och/eller har genomförts för att eleven ska kunna fullfölja sina studier skickas till elevens hemkommun vid förfrågan. 5. Skolan och hemkommunen bestämmer tillsammans tid för en eventuell uppföljning/återkoppling. Vid avbrott: Om en elev trots stöttande insatser avslutar sina studier utan fullständiga gymnasiebetyg ska kontaktpersonen i hemkommunen underrättas innan eleven avslutar studierna.
Vilket lärande har åstadkommits i projektet? : 
Att det är viktigt med kontakter mellan hemkommunerna och gymnasieksolorna och att strukturer är viktiga så att alla vet vem som gör vad. Dessa kontakter kan vara till hjälp och stöd för att förhindra ev avhopp. Det är också viktigt med samarbete med andra aktörer än gymnasieskolan som socialtjänst, fritidsförvaltning och arbetsförmedling för att få en helhetsbild av möjliga aktörer beroende på situationerna för eleven
Förändringar Har ni förändrat något under projektets gång avseende t.ex metoder, målgrupp? Beskriv utmaningar ni mött. : 
Vi har infört modeller som tidigare inte fanns så det är svårt att göra en jämförelse
Personal tillbringar mer tid med individen : 
I viss utsträckning
Nytt arbets- och stödmaterial : 
I stor utsträckning
Nya arbetssätt/metoder: 
I stor utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Ändrat förhållningssätt hos personal som arbetar med eleverna/ungdomarna: 
I viss utsträckning
Organisatoriska förändringar (ex nya rutiner, system): 
I stor utsträckning
Beskriv metoderna med utgångspunkt i programkriterierna (lärandemiljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) : 
Enligt ovan gjorda beskrivningar
Representanter från kommun – egen förvaltning : 
I stor utsträckning
Representanter från kommun – annan förvaltning : 
I viss utsträckning
Regionförbund/Kommunförbund: 
I stor utsträckning
Landsting (Region): 
Inte alls
Om du angivit att någon organisation bidragit i stor eller i viss utsträckning: 
Regionförbundet Östsam har varit till stor nytta och hjälp med att hålla ihop projekten i Östergötland liksom den ekonomiska redovisningen. Samverkande kommuner som i KÖBYT projektet där Kinda, Ödeshög, Boxholm o Ydre och Tranås kommuner samverkat i vårt projekt Deltagande av reprresentanter av skolchefer, rektorer, studie- och yrkesvägledare och annan personal från de medverkande kommunerna har varit engagerade och deltagit i projektet
Hur har arbetet i projektgruppen fungerat?: 
Mycket väl
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Projektledaren, studie och yrkesvägledare + coach från de medverkande kommunerna har deltagit aktivt vid träffar , sammankomster och via mailkontakter med ideér och synpunkter
Hur har arbetet i styrgruppen fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Projektledaren,rektorer och skolchefer i KÖBYT kommunerna
Hur har arbetet i eventuell referensgrupp fungerat?: 
Bra
Redogör även för gruppens sammansättning. : 
Samma som projektgrupp
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt.: 
Vi har inte på något speciellt sätt arbetat med jämnställdhet förutom det som vi gjort i den stora projektledargruppen innom Östsamprojektet
Redogör för regionala prioriteringar och samarbeten som ni varit delaktiga i och vilka resultat dessa resulterat i.: 
Deltagit i projektledarträffar och aktiviteter som anordnas av Östsam. KÖBYT projektledare har också varit med i gruppen vid framtagande av regionala rekomendationer för studie- och yrkesvägledning i Östergötland. Återkopplingsmodellen skall gälla alla kommuner och gymnasieskolor i Östergötland + Tranås
Forum inom kommunen – egen förvaltning 1. Politiker: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen – egen förvaltning 2. Tjänstemän: 
I stor utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 1. Politiker: 
I viss utsträckning
Forum inom kommunen -andra förvaltningar 2. Tjänstemän: 
I viss utsträckning
Målgruppen 1. Ungdomar/elever: 
I viss utsträckning
Målgruppen 2. Föräldrar: 
Inte alls
Regionen : 
I stor utsträckning
Externa forum inom regionen : 
I viss utsträckning
Media: 
I liten utsträckning
Extern processutvärderingutvärdering (European Minds): 
I viss utsträckning
PlugInnovation: 
I viss utsträckning
Den regionala projektledningen: 
I viss utsträckning
Den nationella projektledningen (SKL): 
I viss utsträckning
Egen utvärdering: 
I viss utsträckning
På vilket sätt har dessa aktörer bidragit till dels ert lokala utvecklingsarbete men även till Plug In som helhet?: 
European Minds har vi inte i KÖBYT varit så delaktiga i efterson vi inte har haft elevuppföljningar utan mer på organisatorisk nivå. Plugginovation där har vi sporadiskt lämnat in uppgifter men hur stor nytta vi haft lokalt är svårt att säga. SKL har hållit i det övergripande och där hade man kunnat önska bättre rutiner för utbetalning av projektmedel. Det har varit aldeles för segt och svårt att hålla rutinerna när det varit sådan eftersläpning.
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?: 
Engagerade projektledare och en bra struktur på ledning för projektet är A och O. Ledningsgruppen måste visa intresse och engagemang annars blir det för svajigt och risken finns att man tappar fart. Det måste vara tydlighet i upplägg från början och inte för många ändringar under projektets gång.
Workshop: 
KÖBYT: Uppföljning och Vägledning

Relaterat projektverkstad