Du är här

Utökat mentorskap och coachning

Plug In Härryda – Utökad mentorskap och coachning representerar exempel i Göteborgsregionen på utveckling av förebyggande arbete för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Projektet bestod av en utveckling av mentorskapsarbetet på kommunens gymnasieskola för att fånga upp och arbeta förebyggande med de elever i som riskerat att avbryta sina studier. Detta genom utökad tid och ett mer styrt innehåll av mentorstiden.

Sections

Syfte

Arbetet startade under hösten 2012, och ledning och personal har sedan dess utformat ett särskilt koncept med arbetssätt och material att använda för mentorer med elever i årskurs 1. Personalen har även deltagit i kompetensutveckling i coachande förhållningssätt.  Målet var att eleverna skulle känna sig sedda, lyssnade till och delaktiga i sin utbildning samt att elever i behov av stöd snabbt skulle upptäckas.

Målgrupp

Målgruppen var elever som var i behov av stöd för att kunna fullfölja sina studier. Insatserna riktades till alla elever i årskurs 1 på nationella program och behoven kunde variera från ett utökat pedagogiskt stöd och strukturstöd till stöd på grund av socioemotionell problematik.

Arbetssätt

Konceptet som utvecklades inom projektet bestod av att mentorstiden i årskurs 1 utökades till 60 min/vecka. Detta med ett styrt innehåll utifrån ett antal områden som omfattade närvaro och studieresultat samt följande övergripande teman: Varför går jag på gymnasiet, vad innebär det att studera på gymnasiet, vad innebär det valda programmet, hur kan jag påverka min vardag genom exempelvis sömnvanor, matvanor, datorvanor, kompisar, föräldrar?

Konceptet användes efter följande schema:
 vecka 1: klassråd/mentorstid (närvaro, studieresultat). Vecka 2: enskilda mentorssamtal eller i mindre grupp samt konkret studiestöd. Vecka 3: genomgång av något som berör alla i helklass och som är kopplat till studier/lärandet.


Resultat

Det skedde en tydlig utveckling i arbetssätten, rutinerna och metoderna kring unga som var i behov av stöd. Ledningen rapporterade en ökad kompetens bland lärare gällande coachning och handledarskap samt förändrade attityder till arbetet med att minska avbrott. Förändringarna omfattade även organisationsnivån med nya rutiner för att sprida tankar och kunskaper om hur man kan arbeta med elever.

84% av lärarna ansåg att de i viss eller stor utsträckning fått en ökad kompetens genom projektet, 81% att de fått ett stärkt engagemang för de frågor projektet berörde, 74% att nya metoder och arbetssätt implementerats i den ordinarie verksamheten genom projektet och 81%  att resultaten av projektet kommer bli bestående under längre tid.

Resultaten omfattar sammanfattningsvis följande områden:

  • Utökade kunskaper om stödbehov bland elever som riskerar att avbryta sina studier genom kartläggningar och uppföljningar.
  • Utökade kunskaper om vikten av bemötande och förhållningssätt.
  • Förstärkta identifieringsprocesser av elever i behov av stöd.
  • Förstärkta rutiner och arbetssätt kring elever i behov av stöd.
Framgångsfaktorer

Efter en närmare analys har ett antal återkommande dimensioner i arbetet framstått som särskilt betydelsefulla för att utveckla det förebyggande arbetet med elever som riskerar att avbryta sina studier. Det handlar om kompetens, förhållningssätt och bemötande kring rutiner och strukturer och de involverar på så sätt såväl organisatoriska förutsättningar som arbetssätt. De kan organiseras utifrån följande områden:

  • Förankring av ett förebyggande arbete som genomsyrar hela organisationen.
  • Betoning på relationellt arbete - bemötande och förhållningssätt och tillämpning av ett coachande förhållningssätt.
  • Holistiskt perspektiv i utformningen av insatser – elevens livssituation och välbefinnande.
  • Formell kompetens hos mentorer såväl som informell i form av egenskaper och engagemang.
  • Förstärkning av en sammanhållen process kring eleverna och deras helhetsutveckling – tät uppföljning och koll på elevernas progression på alla områden.

Section Titles

Syfte
Målgrupp
Arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer