Du är här

Individualiserat stöd och närvarocoach

Plug In Ljungby representerar exempel i regionen Kalmar-södra Småland på utveckling av förebyggande arbete för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Projektet bestod av flera delar: Ett nytt resurscentrum som var öppet för alla elever, förstärkt studie- och yrkesvägledning för alla elever i årskurs 1 samt en coach med uppgift att fånga upp och arbeta förebyggande med de elever som riskerat att avbryta sina studier på grund av frånvaro.

Sections

Syfte

Syftet med projektet var att utveckla det förebyggande arbetet på skolan och stötta fler elever till att fullfölja sina gymnasiestudier samt utveckla uppföljningsarbetet och insatser kring elever som har hög frånvaro.

Utgångspunkten för insatserna var en utveckling och integrering av elevhälsans förebyggande arbete i verksamhetens alla delar med syftet att skapa en så gynnsam studiesituation som möjligt för eleverna på skolan. Viktiga teman kretsade bland annat kring att stärka pedagogernas förmåga att skapa förtroendefulla relationer till elever med en komplex skolbakgrund och som befinner sig i riskzonen för avbrott.

Inom projektet utformades en ny plattform i form av ett resurscentrum, Fokus, beläget inom gymnasieskolan för att stötta elever med skolarbetet och fånga upp elever i riskzonen för att avbryta sina studier. Centret var bemannat av pedagogisk personal under hela skoldagen och erbjöd eleverna stöd utifrån ett helhetsperspektiv. Detta har omfattat studieteknik, struktur och planering av studier, stöd med användningen av kompensatoriska hjälpmedel, studiestöd i de ämnen som ingår i elevernas studieplan samt samtalstöd och vuxenstöd. Eleverna har även haft tillgång till utökad vägledning av studie- och yrkesvägledare. Därtill tillämpas entreprenörskap som en motivationsskapande metod.

Projektet inkluderade även en förstärkning av studie- och yrkesvägledning för att SYV ska kunna möta all nya elever i individuella samtal tidigt i åk 1, samt en elevcoach på 20-25%. Coachen var en ny funktion på skolan, en del av elevhälsoteamet med uppgift att fånga upp och arbeta förebyggande med de elever som riskerat att avbryta sina studier på grund av frånvaro.

Målgrupp

Målgruppen för projektet var elever som riskerat att inte fullfölja sina gymnasiestudier på grund av frånvaro, låga resultat i skolarbetet, behov av strukturstöd eller motivationshöjande insatser. Ungefär 20 elever utgjorde målgruppen, 13 manliga och 7 kvinnliga elever. Tre av eleverna hade en neuropsykiatrisk diagnos, fem läste svenska som andraspråk.

Resurscentret Fokus var öppet för alla elever, men kunde även vara en del av ett åtgärdsprogram eller en insats som rekommenderas av pedagoger om en elev behöver extra stöd för att nå målen i sina kurser. Elevhälsoteamet lotsade elever till resurscentret om de uppfattat att elever skulle gynnas av stödresurserna där.

Arbetssätt

För att utveckla arbetet för att elever i riskzon snabbt ska fångas upp och få rätt stöd utformades nya rutiner, arbetssätt och strukturer på skolan. En tydlig arbetsgång skapades där lärare skickade en orosanmälan till ledningen så fort en elev riskerat att inte nå kursmålen, haft frånvaro eller att det finns andra orsaker till oro. En snabb utredning om vad varningen kunde bero på gjordes då i samverkan med mentor, lärare, specialpedagog och andra som hade en relation till och kunskap om eleven. Det beslutades vem som skulle ta ansvar för att undersöka bakomliggande orsaker, en process som specialpedagogen ofta tog det första steget i. Mentorerna kunde också söka upp elevhälsan direkt om det fanns en anledning till oro kring en elev. Elevhälsan kontaktade då elever för att försöka etablera en relation.

Inom projektet riktades det aktiva uppsökande arbetet till elever med frånvaro, något som ofta utgör en utmaning. Därtill utökades och förstärktes arbete och repertoaren av strategier för att stötta unga att komma till skolan genom att exempelvis hämta elever i hemmet vidgades. På så sätt ökade tillgängligheten till stöd och de två kuratorerna rör sig även mycket ute i verksamheten för att fånga upp elever. Personalen i EHT-teamet samverkade med personalen i resurscentret Fokus, och använde plattformen som en möjlighet att hitta olika former av stöd. Rent konkret ledsagade kuratorerna ofta elever till resurscentret samt gjorde introduktionsbesök tillsammans med dem för att bygga bort eventuella trösklar för att tillägna sig stödet.

Resurscentret Fokus fungerade som en plattform för elever som var i behov av stöd av varierande slag för att klara sitt skolarbete, men det fungerade även som en förberedande plattform för elever som av olika anledningar avbrutit sina studier och behövde flexibla lösningar för att åter närma sig studier.

Det förebyggande elevhälsoarbetet förstärktes genom elevcoachfunktionen som särskilt riktade sitt arbete till de elever som hade frånvaro. Elevcoachen kontaktade elever via sms, efter att eleverna har blivit informerade om vem denne är, samt syftet med kontakten. Efter att kontakt etablerats försökte coachen bestämma tid för ett första möte där eleven fick berätta om sin situation, orsakerna till frånvaron och hur skolarbetet gick i de olika kurserna. Målet var att bygga en förtroendefull relation som möjliggjorde ett samarbete som kunde leda till en positiv utveckling. Coachen kopplade efter det första mötet in SYV, specialpedagogen och övrig elevhälsopersonal utifrån behov, för att gemensamt gå igenom elevens situation och behovet av insatser. I nästa elevmöte tog coachen med en aktuell översikt över elevens studiesituation och diskuterade den för att tillsammans utveckla en samsyn och börja formulera mål tillsammans med eleven kring den individuella studieplanen. Utifrån elevens behov och målbilder fortsatte coachen att gradvis stötta eleven tillbaka till undervisning genom att förbereda pedagogerna och fungera som en brygga mellan lärare och elever. Vid behov lotsade coachen elever vidare till elevhälsan eller andra aktörer inom och utanför skolan.

Resultat

Inom projektet utvecklades det förebyggande arbete på skolan genom utökade möjligheter till stöd samt förstärkning av det uppföljande arbetet kring elever som riskerat att avbryta sina studier. Det skedde en utveckling i såväl arbetssätt, rutiner och metoder som organisatoriskt.

Resultaten omfattar sammanfattningsvis följande områden:

  • Förstärkta rutiner och arbetssätt kring elever i behov av stöd genom ett resurscenter med en bred repertoar av stödinsatser.
  • Förstärkning av det uppsökande arbetet kring elever som har hög frånvaro genom en elevcoachfunktion.
  • Utveckling av samverkanstrukturer och en sammanhållen process kring elever i behov av stöd inom skolans organisation genom en stärkt integreringen av elevhälsan och coachfunktionen.

Arbetet med att utveckla de förebyggande insatserna på skolan har uppfattats som värdefullt av elever, ledning och personalen i elevhälsoteamet som intervjuats. Samtliga intervjuade är överens om att coachen fyllt en funktion som lärare och annan skolpersonal praktiskt har svårt att organisera och hinna med och som även skiljer sig tydligt från pedagogernas och elevhälsans huvuduppdrag. Även resurscentret beskrivs ha fyllt en viktig funktion för elever som kontinuerligt eller under perioder är i behov av stöd med sitt skolarbete. Det som uppfattats som särskilt positivt är tillgängligheten, det breda elevcentrerade stödet samt bemanningen av personal med olika kompetenser.

Även den utökade studie-och yrkesvägledningen beskrivs ha bidragit positivt genom att erbjuda individualiserad vägledning i en bredare bemärkelse som omfattar elevernas livssituation i stort. Vägledningen beskrivs stötta elevernas helhetsutveckling och fungera som en motivationshöjande insats.

Framgångsfaktorer

Ett antal återkommande dimensioner beskrevs av projektdeltagarna som särskilt betydelsefulla för det förebyggande arbetet. Det handlar om arbetssätt och metoder, personalens position/identitet, kompetens, förhållningssätt och bemötande samt breda uppdrag som utgår från ett helhetsperspektiv kring ungas behov, men även organisatoriska förutsättningar. De återkommande framgångsfaktorerna som framkommit under intervjuerna kan organiseras utifrån följande områden:

  • Systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen - förebyggande arbete på organisationsnivå samt selektiva riktade insatser mot individer och grupper.
  • Det pedagogiska ledarskapet.
  • Betoning på relationellt arbete - vikten av bemötande och förhållningssätt, samt delaktighet.
  • Holistiskt perspektiv i utformningen av insatser – elevens livssituation och välbefinnande, fokus på långsiktiga mål såväl som kortsiktiga.
  • Formell kompetens hos personalen, såväl som informell i form av social kompetens, engagemang och förhållningssätt.
  • Coachens neutrala position i relation till organisationen och andra funktioner.
  • Flexibilitet i mötet med individen och inom organisationen.
  • Samverkan mellan personalen inom skolan och en sammanhållen process kring unga i riskzon.

Section Titles

Syfte
Målgrupp
Arbetssätt
Resultat
Framgångsfaktorer