Du är här

Vännäs använder innovativa metoder i nyanländas lärande

På Liljaskolan i Vännäs arbetar man för att tidigt introducera nyanlända elever i fler ämnen än svenska, bland annat med hjälp av bilder, teater och ett särskilt språkcentrum.

Skolinspektionen har slagit fast att det på många håll tar för lång tid för nyanlända elever att få börja läsa andra ämnen än svenska. Många skolor är också dåliga på att kartlägga elevernas kunskaper från hemlandet.

Susanne Berglund är rektor för språkintroduktionen på Liljaskolan i Vännäs där man inom ramen för PlugIn arbetat med att tidigt få elever att börja läsa fler ämnen än svenska. Enligt henne handlar det arbetet till stor del om undervisningsmetoder. Liljaskolan beslutade att börja tidigt med bild och musik - men också med religion.

- Vår religionslärare var duktig på att använda bilder i undervisningen, hon gjorde ämnet intressant även för de elever som knappt hunnit lära sig någon svenska, berättar Susanne Berglund.

Ett av skälen att man börjat tidigt med just religion är för att man försökt välja de ämnen där det finns ett intresse hos eleverna.

- Det är ett exempel på att vi anpassar oss till eleverna, att vi försöker lyfta de kunskaper som eleverna själva kommer med. Många av dem vet mycket om sin egen religion, kunskaper som de kan dela med sig till andra elever.

Ett annat sådant område är syslöjd, många av de ensamkommande afghanska pojkarna är duktiga på att sy på maskin. 

Stimulerande undervisning – även för pedagogerna

Susanne Berglund har själv hoppat in och fått undervisa när lärare varit borta. Det har inneburit en del oväntade pedagogiska upplevelser:

- Jag skulle förklara ordet grodperspektiv för eleverna, men de hade svårt att förstå. Så det slutade med att jag hoppade runt som en groda i klassrummet!

Även många av lärarna på skolan har berättat att det är både roligt och stimulerande att undervisa de nyanlända eleverna eftersom det ställer nya krav på deras pedagogiska färdighet.

- Detta gäller inte bara lärare på språkintroduktionen, säger Susanne Berglund. Det gäller också lärare som fått dessa elever när de kommit in på andra nationella program. På fordonsprogrammet har man också börjat arbeta mer med bildstöd.

Specialpedagogen Helena Edlund har använt både bilder och teater i sin egen undervisning:

- När jag skulle förklara en sångtext så fick det bli charader! Vi hade väldigt roligt, och jag tror att eleverna kommer ihåg vad de lärt sig när undervisningen blir så annorlunda.

Stärkande för självkänslan att tidigt börja med fler ämnen

Liljaskolan är en av de västerbottniska skolor som ingår i projektet Plug In. Projektets två huvudsakliga syften är att få fler behöriga till gymnasiet - och få fler ungdomar att slutföra sina gymnasiestudier.

I sitt projektarbete är kommunerna i Västerbotten i första hand inriktade på att hjälpa nyanlända elever. Projektledaren och svenskläraren Evy-Ann Wikström i Vännäs anser att det är psykologiskt viktigt att inte dröja för länge med att introducera de olika specialämnena:

- Det får inte bli så att de harvar för länge med svenskan innan de kan börja kämpa för att få sina betyg i ämnen som matematik och samhällskunskap. Det är viktigt för deras självkänsla.

Språkcentrum för ökat stöd

När man introducerar många ämnen på ett tidigt stadium ställs förstås stora krav på elevernas kunskaper i svenska. Det är mot den bakgrunden som skolan skapat det de kallar Språkcentrum.

- Redan innan vi kom med i Plug In hade vi tankar på att inrätta en separat lokal dit elever kan gå för att jobba med svenskan, vi märkte att behoven fanns även hos många med helsvensk bakgrund. Med alla nyanlända blev behovet förstås ännu större, berättar Susanne Berglund.

De afghanska eleverna Mahdi Khedri och Ali Jafari har haft stor användning av Språkcentrum.

- När jag hörde talas om Språkcentrum sade jag till mina lärare att jag ville gå dit. Jag har fått fantastisk hjälp, ofta har har här funnits 2-3 lärare som man kan fråga om alla ämnen, berättar Mahdi Khedri.

Ali Jafari är också entusiastisk:

- Jag har fått ett mycket större svenskt ordförråd tack vare stödet härifrån. 

De gillar också att undervisningen i hög grad har byggt bilder och teater istället för teoretiska genomgångar.

- Det var så spännande när vi började läsa religion, säger Mahdi Khedri. Vi kan ju mycket om islam, men nästan inget om andra religioner. Med hjälp av bilder fick de oss att förstå, trots att vi knappt kunde någon svenska.

Evy-Ann Wikström är imponerad av Mahdi Khedri och Ali Jafari:

- De här två killarna har läst hela svenska grundskolan på två år. Det är en bedrift!

Mahdi och Ali hade tur, de kom till Sverige just före den stora flyktingvågen hösten 2015 vilket gjorde att de fick permanent uppehållstillstånd direkt. En hel del av dem som kom ett halvår senare väntar fortfarande på besked från migrationsverket. Det har gjort att många elever är oroliga och okoncentrerade.

- Det har varit ett driv i den här gruppen, men de har svårare med motivationen nu, säger Susanne Berglund.

Bestående lärdomar

Möjligheterna att hjälpa nyanlända att komma in på gymnasiet påverkas alltså av många faktorer som den enskilda skolan inte kan styra över, men på Liljaskolan är de övertygade om deras arbetssätt kommer att fortsätta gynna ungdomarna även efter att finansieringen från EU:s socialfond är slut. Just nu finansierar EU 1,5 tjänst utspridd på 13 personer.

- Vi klarar oss utan dessa pengar, men lärdomarna tar vi med oss. Vi har bland annat planer på att slå samman vårt Språkcentrum med den studiegård som redan nu finns på de andra nationella programmen.

 

Text och foto: Påhl Ruin

Bilden visar svenskläraren och projektledaren Evy-Ann Wikström och eleverna Mahdi Khedri och Ali Jafari