Du är här

Systematiskt arbete ska öka närvaron i Söderköping

Våren 2017 gick 13 500 niondeklassare ut grundskolan utan godkänt betyg i matematik. Det är något fler än året innan. Ett tjugotal av dessa elever gick på Ramunderskolan i Söderköping. När skolledningen tittade närmare på den gruppen visade det sig att en majoritet av dem haft en hög frånvaro.

- Jag är övertygad om att flera av dessa elever hade klarat godkänt om de bara hade varit med på lektionerna, säger biträdande rektorn Tony Eriksson. Deras underkända resultat berodde helt enkelt på deras höga frånvaro.

Ett av huvudmålen bakom det ESF-finansierade projektet Plug In är att fler elever ska bli behöriga att söka in på gymnasiet. Att en av åtta elever inte klarar detta beror till viss del på hög frånvaro. Därför valde Ramunderskolan att fokusera på närvarofrågan i sin tvååriga Plug In-verkstad som avslutades sommaren 2017. Elever som gick i åttan och nian under projekttiden stod i fokus för arbetet. Förhoppningen var att dessa elevers närvaro skulle öka under projekttidens gång. Men så blev det inte.

- Det fick oss att förstå hur lång tid det kan ta att ändra ungdomarnas beteenden, säger Tony Eriksson. Och kanske ännu viktigare: hur centralt det är att man i tidiga åldrar vidtar åtgärder mot problematisk frånvaro, i tonåren är det redan svårare. Ett systematiskt arbete borde börja redan i mellanstadiet eller varför inte i lågstadiet? Orostecknen kan vara synliga redan då.

Frånvaron har minskat

Men för de elever som går i nian på skolan nu syns trots allt en ljusning, frånvaron har minskat för flera av dem som befunnit sig i riskzonen. Från skolans håll är man ganska säker på att orsaken till det är det systematiska arbete som har dragits igång för att öka närvaron.

Det kanske viktigaste verktyget är skolans "handlingsplan för ökad skolnärvaro" som består av sju steg:

1. Vårdnadshavaren får omedelbart besked om att eleven är ogiltigt frånvarande.

2. Mentorn kontaktar eleven och vårdnadshavaren inom 24 timmar.

3. Mentorn kallar elev och vårdnadshavare till möte efter 1-2 veckors fortsatt ogiltig frånvaro.

4. Om frånvaron fortsätter i ytterligare 2 veckor kopplas elevhälsoteamet in. Eventuellt blir det beslut om skolsocial kartläggning och/eller pedagogisk utredning.

5. När den skolsociala utredningen är färdig kallas elev och vårdnadshavare till ett möte med rektor för att besluta om ytterligare åtgärder. Vid behov deltar kurator eller skolsköterska.

6. Vid fortsatt frånvaro kopplas socialtjänsten in och det kan bli aktuellt med en anmälan.

7. Om frånvaron fortsätter ytterligare en månad gör rektorn en anmälan till utbildningsförvaltningen.

- Även tidigare agerade vi förstås vid ogiltig frånvaro, men det var oklarheter kring vem som skulle göra vad. När mentorerna inte hann kontakta de frånvarande eleverna var det ingen annan om gjorde det heller och många veckor kunde passera.

Handlingsplanen har redan visat sig vara betydelsefull för flera elever. Tony Eriksson berättar om en elev i åttan som hösten 2016 plötsligt uteblev från undervisningen:

- Mentorn agerade föredömligt, helt enligt handlingsplanen. Vi fick tidigt elevens mamma till skolan och kunde vidta rätt åtgärder. Förtroendefulla relationer med föräldrarna är avgörande för om vi ska lyckas!

Det hade uppstått problem i familjen och eleven hade hamnat i gäng som inte var bra för henne.

- Nu ett år senare är det lite svajigt igen, men utan våra gemensamma insatser är jag övertygad om att hon skulle vara långvarigt frånvarande idag.

Tony Eriksson understryker att det inte handlar om ett slaviskt följande av handlingsplanen. Man måste se till individen i varje enskilt fall.

- Man kanske gör bedömningen att det går åt rätt håll för eleven men att föräldrarna behöver lite mer tid än vad handlingsplanen medger för att hjälpa henne eller honom tillbaka till skolan.

Mönster och orsaker bakom frånvaron

Skolan har också utvecklat en snarlik handlingsplan för det som kallas anmäld och giltig frånvaro, där insatserna kickar igång vid upprepade tillfällen av frånvaro inom en fyraveckorsperiod eller vid sammanhållen frånvaro under 14 dagar. Det är viktigt att så tidigt som möjligt utröna orsakerna till frånvaron. Men svaren skolan får är ofta öppna för skilda tolkningar:

- Vad betyder det om eleven "har ont i magen"? Vi försöker ta reda på vad som kan ligga bakom krämpor av den typen.

Tony Eriksson poängterar att det inte bara handlar om frånvarons längd, det kan också handla om dess mönster.

- Vad betyder det när en elev alltid är frånvarande på måndagar? Att helgen med familjen varit besvärlig? Att eleven vill undvika en viss lärare som undervisar på måndagar? Vi måste hela tiden öka våra kunskaper om elevernas frånvaro.

Högstadiet en riskfaktor

Att börja högstadiet är i sig en riskfaktor för ökad frånvaro. När eleverna plötsligt får många olika lärare och flyttar mellan många olika klassrum kan många uppleva en större otrygghet.

- Vi försöker motverka detta genom att minimera antalet byten av klassrum och genom att ge varje lärare mindre grupper att undervisa. Ju färre elever en lärare har, desto större chans till en tätare personlig relation mellan lärare och elev.

För att öka närvaron har skolan också inrättat två så kallade närvaroansvariga som använder cirka tio procent av sin arbetstid till att kontakta elever som inte kommit till skolan. De försöker också sätta sig in i orsakerna till frånvaron. En av dem är kuratorn, vars profession är viktig när man ska förstå elevernas motiv till att stanna hemma.

Vikten av samverkan

Samverkan med alla aktörer som möter eleverna är förstås viktig och det gäller i synnerhet samverkan med fritidsgården som ligger vägg i vägg med skolan. Tony Erikssons rektorsexpedition ligger bara en kort promenad från skolans café, uppehållsrummet och fritidsgården.

Fritidsgårdens chef Patrik Andersson, som också är projektledare för Plug In, kan inte nog betona vikten av samarbetet mellan fritidsgården och skolan för att fånga upp elever i riskzonen:

- Vi ser Ramunder som en arena där både fritidsgård och skola ingår, det är samma ungdomar som vi träffar fast i lite olika roller. Om skolan känner oro för en elevs frånvaro kan vi på fritidsgården antingen bekräfta eller dementera den oron. Vi är många professioner på en och samma plats som alla vill elevernas bästa.

Det handlar om att bygga relationer, menar Patrik Andersson. Och där har förstås lärarna en nyckelroll eftersom de träffar eleverna allra mest.

- Vad är en bra lärare? frågar han sig. Det handlar inte bara om att kunna förmedla kunskaper, det handlar också om att kunna etablera en god relation med eleverna.

Studier har visat att elever med hög frånvaro ofta saknar trygga och tillitsfulla relationer med vuxna i skolan. Tony Eriksson menar att själva lärarutbildningen har visst ansvar för att det har kunnat bli så här.

- Jag lärde mig mer om ledarskap som gruppbefäl i lumpen än under mina år på lärarhögskolan! Utbildningen borde lägga mer vikt vid hur man fungerar som ledare i klassrummet och hur man etablerar positiva relationer med alla elever och får hela gruppen att fungera, säger Tony Eriksson. Som skolledare försöker han hjälpa sina lärare att utveckla dessa kompetenser, eftersom han kan se att vissa lärare har fler frånvarande elever än andra.

- För vissa lärare kommer relationsbiten naturligt, för andra är det något de måste jobba med. Du kan vara en hur duktig pedagog som helst, men lyckas du inte locka eleverna att komma till dina lektioner så kan de inte lära sig något ändå. Tony Eriksson och övriga ledningen på Ramunderskolan har redan fått signaler om att deras arbete med att minska frånvaron ska spridas till F-6-skolorna i kommunen.

- Det finns en växande insikt om att arbetet med den här frågan måste börja mycket tidigare än på högstadiet.

 

Text och foto: Påhl Ruin

På bilden syns biträdande rektor Tony Eriksson.