Du är här

SIP-coacher stöttar unga i Kungsbacka tillbaka till studier

Elever som har en funktionsnedsättning eller trasiga hemförhållanden löper en stor risk att hoppa av gymnasiet. Men i Kungsbacka har man utvecklat metoder för att bromsa avhoppen. Kommunens utvecklingsledare Lisa Jönsson är säker på sin sak: - Tack vare vårt Plug In-projekt har vi stoppat en rad avhopp sedan förra året. En tjej till exempel var knappt alls i skolan i åttan och nian. Och nu på gymnasiets individuella program kommer hon faktiskt varje dag! Var fjärde elev i Sverige klarar inte gymnasiet på fyra år - men den här gruppen är långt ifrån enhetlig. Här finns barn som bara behöver rätt typ av knuffar för att komma på banan igen, men här finns också barn med svåra funktionsnedsättningar och familjesituationer som vi har svårt att föreställa oss. För den senare gruppen pågår allt fler insatser över stora delar av landet, inte minst initierade av det SKL-ledda projektet Plug In som sedan 2012 har involverat drygt 70 kommuner och flera regioner. I Kungsbackas Plug In-projekt talar man om SIP:ar. Det står för "samordnad individuell plan" och upprättas för elever med problematisk frånvaro där de vanliga metoderna för att locka tillbaka eleven till skolan inte fungerar. Planen innehåller en kartläggning av ungdomens behov, vad som bör uppnås, hur det ska gå till, samt vem som ansvarar för vad. En SIP-coach sätter upp ett elevhälsoteam bestående av i första hand kurator, specialpedagog och skolsköterska. Sedan kopplar man in barnpsykiatrin, och kanske även ungdomsmottagningen, närsjukvården och polisen. - Insatserna ska vara relevanta, snabba och utgå från elevens aktuella behov. Så har vi inte alltid gjort. Oftast har vi kommit in för sent, när ungdomarna hunnit bli brända, när de redan förlorat nästan allt hopp. Innan Lisa Jönsson blev projektledare för det ettåriga projektet hade hon jobbat som lärare i religion och historia på Elof Lindälvs gymnasium i tolv år. - När jag hade elever med inlärningssvårigheter eller psykosociala problem gjorde det ont i mig, jag hade ju inte kapacitet och tid att hjälpa dem med problem som inte var direkt skolanknutna. Men nu har vi utvecklat ett system där andra automatiskt tar vid när lärarens professionalitet inte räcker till. Men elevhälsan har väl alltid kopplats in när elever får problem? - Inte så snabbt och inte med så här samordnade insatser. Förut skickades eleverna till den ena efter den andra och fick upprepa sin historia. Vi har gravt missbrukat dessa ungdomars förtroende genom att låta dem åka runt i den offentliga sektorns torktumlare! Individ- och familjeomsorgen i Kungsbacka har haft SIP:ar sedan 2004 enligt devisen "En dörr in", men där har inte funnits några fungerande bryggor till gymnasieskolan, menar Lisa Jönsson. En elev kunde valsa runt mellan många olika vårdinrättningar innan en sådan SIP kunde upprättas. Forskningen kring avhopp pekar just på detta problem: ungdomarna (och ofta också deras föräldrar) drar sig för att söka hjälp när de inte längre orkar berätta vad som hänt om och om igen. - Istället ger de upp, luften går ur dem, suckar Lisa Jönsson. I sitt arbete med dessa ungdomar har hon i högre grad än tidigare insett vilken spännvid det finns mellan dem. - Vi har en kille som kommer till skolan varje dag och tillbringar så mycket tid som möjligt här eftersom hemmiljön är så stökig eller rentav våldsam. Men han får inte mycket gjort. - Vi har en annan kille som nästan aldrig är i skolan eftersom han behöver vara hemma och ta hand om sin lillasyster när den ensamstående mamman är för berusad för att göra det. - Och vi har flera högpresterande tjejer som har sådan ångest inför prov eller redovisningar att de stannar hemma bara på grund av det. I fjolårets projekt fanns 25 elever som alla fick varsin SIP. Bara en har hoppat av gymnasiet sedan dess. - Det är ett resultat som vi måste vara nöjda med. Jag tror också andra elever blivit hjälpta av vår satsning, vi har blivit bättre på att tidigt slå larm, lärarna är på tårna för att uppmärksamma omotiverad frånvaro.

 

Text: Påhl Ruin