Du är här

Individcentrerat arbetssätt

Forskning på studieavbrottsområdet pekar på att ett helhetsperspektiv på eleverna i relation till skolsituationen är en viktig förutsättning för att kunna utveckla verksamma förebyggande insatser. Det handlar om att utifrån ett brett perspektiv utreda vad som hindrar elever från att komma till skolan, delta i undervisningen och lyckas med sina studier samt att beakta behov som även sträcker sig utanför ett pedagogiskt stöd.

Forskningen visar att en gemensam framträdande riskfaktor bland elever som riskerar att avbryta sina studier är att de har en svag skolanknytning, vilket kan skönjas i elevernas nivå av involvering eller distansering till skolan, utbildningen och i sitt skolarbete. Att stärka elevers involvering är en nyckelfaktor i arbetet med påverka elevers förutsättningar att fullfölja sina studier.

Begreppet omfattar flera olika dimensioner av involvering som alla påverkar elevers förutsättningar att fullfölja sina studier. De omfattar:

  • Akademiska resultat.
  • Beteende såsom närvaro, aktivitet på lektioner och slutförande av uppgifter och läxor.
  • Kognitiva delar som elevers förmåga att reglera sina lärandeprocesser, problemlösningsförmågor och hur de uppfattar kopplingarna mellan studier och sina framtida mål.
  • Psykologiska och affektiva dimensioner som handlar om hur eleven värderar utbildning i stort samt känner att hen ingår i ett socialt sammanhang och har fungerande positiva relationer med lärare och jämnåriga i skolan.

Att stärka elevers skolanknytning handlar sålunda om att stötta elever att vara närvarande och aktiva i skolarbetet och att klara studierna, att stärka kopplingarna mellan studierna och övriga delar av elevernas liv samt att skapa en trygg miljö som präglas av positiva relationer. De faktorer som riskerar att påverka elevernas engagemang och involvering med skolarbetet omfattar både individuella och strukturella faktorer såväl som faktorer relaterade till utbildningssystem, läroplaner, kursplaner samt faktorer i skolan.

Personalens kompetens, arbetssätt och resurser att utreda och möta elevers olika behov relaterade till exempelvis funktionsnedsättningar av olika slag, läs- och skrivsvårigheter, fysisk eller psykisk ohälsa, social utsatthet eller svaga kunskaper i svenska är avgörande.

Inom projektet har skolor och verksamheter utvecklat en repertoar av olika insatser för att möta elevers varierande behov och stärka deras involvering med skolarbetet och sina studier utifrån ett helhetsperspektiv på elevens situation. Utgångspunkten i ett holistiskt, individcentrerat perspektiv beskrivs som en avgörande framgångsfaktor för att lyckas stötta en långsiktig, hållbar och positiv utveckling. Det har handlat om att utveckla undervisningens utformning och innehåll och olika typer av pedagogiskt stöd och strukturstöd, men även möjligheter till praktik och att utforska framtida yrkesvägar samt adressera behov som sträcker sig utanför det som skolan traditionellt erbjuder. Detta för att undanröja hinder för elevers möjligheter att delta och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med en mycket svag skolanknytning befinner sig exempelvis ofta utanför eller i utkanten av skolkontexten och har stor frånvaro. Det innebär att för att vuxna i skolan ska kunna nå ungdomarna behöver man tänka fritt och mindre traditionsbundet kring arenor för kontakt och att stötta elever till att återuppta sitt skolarbete. För elever som har skolmisslyckanden bakom sig kan det handla om att gradvis närma sig studier och/eller delta i ett socialt sammanhang.

 

Arbetet har omfattat insatser både på organisationsnivå och individuellt riktade insatser:

 

På organisationsnivå:

  • Uppföljningsarbete
  • Utveckling av studie-och yrkesvägledning
  • Samverkan, samarbete, samordning
  • Utveckla det relationella arbetet genom ex. förstärkt mentorstid, nya funktioner och kompetensutveckling
  • Utveckla undervisningens former och innehåll ex. i form av autentiskt lärande, formativa arbetssätt, ämnesövergripande arbete
  • Skapa flexibla strukturer (elevcentrera)
  • Nya funktioner (coacher)
  • Kombination av flera

 

På individ/gruppnivå:

  • Studiestöd (ämnestöd, specialpedagogiskt)
  • Nya arbetssätt/innehåll
  • Strukturstöd (med skolarbetet, med vardagen)
  • Motivationshöjande insatser (friskvård, sociala aktiviteter, samtalsstöd, motiverande samtal)
  • Självstärkande insatser (mental träning, självbildsarbete, KBT-inspirerat arbete)
  • Färdighetsträning (social träning, samhällsorientering, problemlösning)
  • Coachning
  • Vägledning
  • Bygga positiva relationer (mentorskap, coacher)
  • Kombination av flera

För de projekt som arbetat med att utveckla arbetsformer för att stötta unga som avbrutit sina gymnasiestudier att återuppta dessa eller komma i annan sysselsättning, främst inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), beskrivs möjligheterna att utforma individuella insatser som en avgörande faktor såväl för att fånga upp de unga som att hitta verksamma sätt att stötta dem vidare till sysselsättning.