Du är här

Bemötande

En del forskare menar att relationen mellan lärare och elev är den enskilt största faktorn för att kunna frigöra elevernas potential i klassrummet. Positiva relationer till vuxna och klasskamraterna i skolan är särskilt betydelsefullt för elever med svag skolanknytning, och det är en avgörande faktor för att elever i riskzonen ska stanna kvar på utbildningen och lyckas med sina studier. 

Vikten av stabila förtroendefulla relationer för elevers lärande har uppmärksammats under en längre tid i den pedagogiska forskningen. Studier visar bland annat på betydelsen av att eleverna känner sig sedda och uppmärksammade som individer med sina olika intressen och egenskaper, och att relationerna mellan de vuxna i skolan och elever präglas av förtroende, tillit, respekt och medkänsla. Under de senaste åren har flera större, signifikanta studier belyst hur "meningsfull" utbildning är tätt sammankopplad med det relationella arbetet i klassrummer och på skolan. Ett exempel på detta är John Hatties stora metastudie Visible Learning från 2009.

Ett medvetet arbete med att skapa förtroendefulla och positiva relationer mellan elever, lärare och andra vuxna på skolan påverkar elevers förutsättningar att klara skolarbetet på olika sätt. Många studier pekar på vikten av att fokusera på de relationella aspekterna av undervisningen för att främja lärandet då dessa är tätt sammankopplade med elevers välbefinnande och motivation. Bemötande och förhållningssätt är särskilt betydelsefullt i samspelet med elever som har en komplex skolbakgrund. Det är avgörande för att elever ska komma till skolan, delta i undervisningen och för att olika stödinsatser ska vara verksamma. En relation som präglas av tillit, där lärare och andra vuxna visar förtroende, intresse, respekt och omsorg för eleverna och deras välbefinnande och lyssnar till deras åsikter och tankar, är en förutsättning för att de ska känna sig sedda, bekräftade, delaktiga och trygga i skolsituationen och sitt lärande, ett arbete som kräver tid och utrymme. Även relationer till klasskamrater och andra elever och möjligheten att ingå i ett positivt socialt sammanhang är viktiga faktorer som påverkar studieavbrottsrisken. 

Inom projektet har skolor fokuserat på att utveckla det relationella arbetet med elever genom att exempelvis stärka mentorskapsarbetet i form av utökad kontakttid, med hjälp av elevcoacher eller andra resurspersoner. Arbetet har också omfattat utveckling av strategier, förhållningssätt och verktyg att använda i mötet med elever. Det som beskrivs som verksamt är ett coachande, salutogent förhållningssätt samt motiverande samtal (MI) som ett verktyg i samtalen med elever.

Inom Plug In har bemötande och det relationella arbetet uppmärksammats på olika sätt och varit en viktig dimension i utvecklingsarbetet. Arbetet har omfattat både organisationsnivå och individnivå. Det har handlat om att skapa utrymme, strukturer, arbetssätt och funktioner för att positiva, förtroendefulla relationer mellan elever och personal ska kunna utvecklas och stärkas, samt systematisk kompetensutveckling inom området bemötande och förhållningssätt.

Bland annat har skolor fokuserat på att utveckla det relationella arbetet genom att exempelvis utöka mentorstiden och formalisera uppdraget genom nytt innehåll, nya former och arbetssät. Andra skolor har utformat nya funktioner i form av elevcoacher eller andra resurspersoner för att fånga upp och bygga relationer med elever i riskzonen. Arbetet har också omfattat utveckling av strategier, förhållningssätt och verktyg att använda i mötet med elever. Det som beskrivs som särskilt verksamt är ett coachande, salutogent förhållningssätt samt motiverande samtal (MI) som ett verktyg i samtalen med elever.

Erfarenheter från Plug In och tidigare forskning visar att tydliga rutiner och ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa positiva, förtroendefulla relationer gör att det goda bemötandet professionaliseras och utvecklas i organisationen. Det är viktigt att från ledningshåll sätta fokus på och uppmärksamma frågan, diskutera och analysera hur arbetet fungerar, vad som kan bli bättre samt skapa samsyn och gemensamma förhållningssätt. Organisationen behöver hitta rutiner som säkerställer att alla medarbetare känner ett ansvar för att utveckla sin relationella kompetens och utvecklar en god praxis i bemötandet med eleverna. Inom projektet har skolor arbetat med systematisk kompetensutveckling kring bemötande och förhållningssätt, nya strukturer och arbetssätt för att främja det relationella arbetet samt nya funktioner för att kunna möta elever/unga på ett annat sätt och andra arenor.